GOLDENBROTHERS

Jag tror att det varit rätt det jag gjort.
Vi har använt koppel/lina i stor utsträckning.
Med den som säkerhet, har jag tränat inkallning, kunna bryta honom i för honom intressanta aktiviteter.
Jag har definitivt dragit ned på mängdträningen av "gör som du vill när du springer i skogen".
Vi har tränat lydnadsmoment!
Jag har medvetet lag ned energi på vår "relation" utomhus. På allsköns sätt.
Jag har lagt ned oerhört mycken tankemöda på att studera Mixo, vad han säger, och hur han säger det. LÄST, pratat, men mycket tänkt själv.

Hur som helst, tycker jag att vi vid examen idag hade det bra.(min egen examen alltså)

Min hund apporterar, till mig, utan tjafs!
Jag använder inget koppel, varken vid transporter eller vid stadgan (fast den har ju varit där länge).
Vid ett tillfälle idag, så lade jag upp övningen för svårt. En dubbelmarkering, med för liten vinkel mellan apporterna, i förhållande till avståndet till mig.
Det som höll på att gå snett var följande:
Han går till den sist kastade, plockar, vänder upp mot mig, men på väg in erinrar han sig dummie nummer två, och tar sikte på den oxå (byte eller båda med in). Då hojtar jag till, HEEJ!
Direkt svarar han med en i gammal god stil lekinvit, lägger sig ner och tjafsar, med dummien.
Detta är första gången på mycket länge, han gör så!
Nu kommer det bästa (tycker jag!)
MEN numera är jag mera cool!
Jag ropar på honom, och klappar i händerna.
Han bryter tramsandet och kommer glatt in! Jippi!!! Det är detta som jag inte fått till tidigare, att kunna få honom att sluta.

Väl inne klappar jag lugnt om honom, sätter ned honom.
Jag hämtar dummie nummer två (eftersom jag tror att den fallit ur minnet för Mixo, under denna sekvens)
Jag kortar avståndet, men gör i övrigt om övningen igen.
Då går det jättebra!

Sedan lade jag mig ned i lingonriset (JA, i Jämtland, Håsjö, den 23 december!! LINGON , icke snö)
och bara njöt.
Min hund strosar runt någon minut, sedan kommer han och lägger sig hos mig, vi har det bara skönt!
Men vad händer då?
Han gör sitt absolut bästa för att få igång mig, efter fem -tio minuter. Han kör Mr Sp G, runt runt mig. Och jag ligger. Han vill leka! Jag ligger. Han kutar nära och kroppsfintar, gång på gång. Jag ligger.
Till slut så lägger sig Mixo också. Jag klappar om honom, och sedan reser jag mig efter en stund och går. Med min Magiker bakom mig. En plats han ofta väljer i skogen.
Jag tror att han tycker det är enklare att koppla av där bak. Ingen position att hålla reda på, och jag kan se var matte går, lugnt och skönt.
Jag kopplade något hundratal meter i skogen. Mest bara för att träna på att gå kopplad i skogen oxå, utan att det skall betyda massor av förväntningar.

Ja vi är på rätt väg!

GOD JUL!