GOLDENBROTHERS

så här...

Mixo sitter själv på sin plats...

Matte stegar iväg och skjuter å kastar,sedan återgår matte till hunden.
väntar för att se om han e me - det är han!
Och då skickar matte sin hund!
innan apportkastarens intrång i mitt liv så gick det till så här för mig, med de tre andra hundarna oxå - jag vet inget annat...(är det konstigt??? :-O) eftersom jag tränar mest själv - fast nu har jag glömt av det när jag köpt apportkastaren.

Taadaa

AL - om du inte är i Umeå så gissar jag vad det betyder att du är nånstans.......(hmpf)

Ett träningspass i blandterräng mellan ängsmark och barrskog.

innan träningen tog vi en promenad inkl lite vattenarbeten, över till andra sidan ån och tillbaka! Det håller riktigt på att ramla på plats.

Söket

Lade jag ut efter tre linjer en i skogsterrängen, en i kanten mellan äng å skog, och en i långgräset på ängen.
Under tiden jag lade ut låg Mixo "dold", jag gick i två spår och försöker slänga så långt från spårret jag bara kan. Mixo är duktig på att hitta utläggarens spår, och NEJ jag ids inte valla av området alltid. Under tiden jag lade ut så sköt jag ett skott.

Planen är, fortfarande, att öka uthålligheten, mentalt, hos Mixo. Jag mäter genom att ta tid och läser av honom.

Som någon sagt så fokuserar jag på att han ska ha "rätt attityd" till sin uppgift. Idag var han skitduktig även på söket!!!
Totalt hade jag lagt ut nio st, vilket var ända sedan i fjol jag hade så många ute , på riktigt, Det har varit många legor men ett fåtal dummisar ute under denna säsong.
Mixo har haft en tendens att tidigare "räkna in" fältet innan han plockar med sig apporterna hem. Som jag nu tränat har han varit tvungen att följa upp vittringarna ORDENTLIGT för att få ev vinst. Inte vet jag men...nu, idag, var resultatet bättre än någonsin. Attityden var rätt - fart ut och när han får vittring sänker han den och jobbar bra med sänkt näsa. Och döm om min förvåning när apporterna från nr tre och till 8 kommer in i galopp!!

Efter tre bärgade från sökarbetet bryter jag för
 

Härförleden när vi var i Bispgården och tränade, så uppdaterades jag på att Mixo...hur det än är med allt annat är en outstanding Markör! Jag vet det ju egentligen...men har fokuserat på att försöka få bättre flyt i sökarbetet och inte på att utveckla markeringsarbetet.
Vid det tillfället så provade vi på trippelmarkering på "riktigt" om man säger så...och ja- nog 17 har han kapacitet för att klara av det.
Det kan inte vara en slump att han "råkar" hamna i vind och lyckas med någon meter när - ofta, nästan alltid.

Kanske det är så att jag ska satsa på att utveckla den sidan hos honom

Så idag gjorde vi ett pass med knöliga markeringar. Och eftersom jag vill jobba med avstånd, är ensam och att Mixo har en mera positiv attityd med skott å kast, så använder jag apportkastaren.

Första övningen var en dubbel, på linje. eller på rad efter varandra, om man hellre vill uttrycka det så.

skott ett- med canvas dummieen och skott två med ägget, vilket gör att den närmast oss ligger längst bort i minnet...
I skicket ut mot det Mixo siktat in sig på, så ligger ju Canvasen, så lämpligt, stoppsignal å sök- ringar in och hem -i galopp. Sedan var det lite tilt med ägget - men vi löste det.

Så till trippelarbetena.





Jag använde mig av canvasen på alla- så jag gissar avstånd på ca 25-40 m.

LJ har siat om att den markering som finns i mitten av en trippel oftast är den som hundarna kommer ihåg minst.

Den första och sista skjuter jag i lövverk, varav den sista även kommer över ett dike och ned i nåt blött där. Det blir således den som bärgas först. Det är riktigt klurigt att finna den- Mixo håller sig omedelbart i rätt område, kring rätt träd, men den ligger lite gömd, så han får trilskas ett tag- vilket bara är skojsigt tycker Mixo.

In med den och mot den andra så inträffar något MYCKET MÄRKLIGT (i Mixos lilla värld). Grannens lilla son, 2,5 år, med hörselkåpor på i full färd med att vara publik till våra övningar har en strid med sin mor om huruvida det är möjligt att göra eller inte. Under visst larm lämnar dom sedermera platsen. Inget ont om det - sånt är fullt normalt att det händer saker i världen som man inte vet om innan.

Jag börjar ju känna min hund, och vet att det i såna här lägen när han "fryser" av saker i miljön egentligen inte innebär att han läggar av uppgiften för alltid. Han behöver "bara" samla sig lite. Efter detta dramatiska inslag i apportletandet finner han ingen annan råd än att göra det som sig bör i mera "stressade" situationer - likt denna. En avstickare för att uträtta nr 2.

Därefter tar han sikte på markering nr 1, in i galopp och därefter direkt på den i mitten och levererar in den snyggt, snabbt å prydligt!

Tyvärr kan man på prov inte ha detta tålamod med "spöken" som alltid finns i olika former - men han kan!!

Vi byter nu miljö, eller går i andra änden på samma rektangulära vall och utför i stort sett samma trippel, med den skillnaden att terrängen sluttar vilket gör att dummisarnas nedslagsplatser blir dolda, på två av tre.

Nr 3, ringar tre varv runt. Men finner och kommer in . Då ser man att han har koll på de andra.Han sneglar mot dem...något jag sett även på en nära släkting till Mixo...de gör på i stort sett exakt samma sätt. Å då vet man - han har koll!

Det luriga här är att vara såpass med att han inte byter "objekt" när han ringar, det är ju inte alltför långt emellan dem. En annan sak jag tänker på är att jag vänder mig i riktning mot nästa dummie i samband med att han lämnar av, så att riktningen är klar. Ger honom några sekunders betänketid innan nr 1 hämtas - klockrent, men där har vi ju ändå en referens.

Lyxliret kommer riktigt på den i mitten- den svåra- som inte heller har nån referens. Han går rakt på, ja med mindre än 50 cm "fel". Helt fantastiskt!

BACON status!!!! Vilken markör - på riktigt hög nivå, vill jag nog sträcka på mig å säga. Vad synd att det annars inte riktigt håller ihop....Men markera DET är kul det!!

Jag försöker få in bilder - men går bet helt plötsligt

En dag till i Bispgården med träning av Viltvårdarbrudar och Mixo.

Idag var det vilt på schemat.

Mixo fick sitta och titta på markeringar i det område där han själv skulle gå söket sedan.

Vi avstod markeringar idag - ville fokusera på det som är lite klurigare för Mixo att hålla ihop på, nämligen det fria söket.

Enligt modellen med "tomlegor" lades ett sökområde ut. Många legor men bara tre vilt, det gäller att följa upp det man känner för att lyckas.

Jodå han fann alla, och kom in med dessa till matte, snyggt å prydligt. Det är ju synd att den mest rastade hunden i stort sett alltid måste avbryta för att göra Nr 2.... Men visst är det väl så att det även ger en tid till att tänka efter....så man VÄL kan få doft av en kråka 40 m bort...och vacker gå och hämta den. Som sagt...knepig jycke....:-)

Kaninen o fåglarna hade tinats över natten i husses pannrum. Fler än tre ggr "fann" Mixo kaninen och kom med. Sista gången i samband med att barnen satt i köket med sina kompisar och hunden glatt hälsar med det finaste han hittat i munnen... PANNRUMSDÖRREN SKULLE JU VARA STÄNGD!!!!  Stackars barn!
Då är leveransen så sansad o ordentlig.

Annat visar sig vid linjetag i bushen. Kaninmarodören från i fjol är fortfarande kvar i huvudet på jycken. DEN marodören får gärna flytta ut!

Kanintekanintekaninte starta när vi fortfarande har det SÅ överskoj med kaniner ...BUSE!! Hade hoppats att det mognat till över vintern - men icke sa nicke!

att jag inte tar mig tid att skriva blogg. Vi håller på att måla det omålade på altanen.
Midsommar firades i vanlig ordning hos Skogelids i Pålgård. Ett fantastiskt roligt arrangemang. En stor del i det är ju detta att återse gamla vänner.
En helskoj avslutning på terminen hdae vi  i Åkes torp; han bjöd på en avskedsfest eftersom han gick i pension.

Danskvällarna i Hällesjö är tillbaka!
Till sist fick jag ned mina penseer, har tagit itu med den helt igenvuxna perenn rabatten och annat hemmapyssel.

Upplägget den här gången var först "grupplydnad". Där vi jobbade med slalom mellan hundar på led, strövarmarch,mötas etc.

Därefter delade vi upp oss i grupper. En för inkallningsträning, en för grupplydnad och en för stationsträning, modifierad "rallylydnad" ála Lotten :-).

De går jättebra för alla, de utvecklas. Vår målsättning med kursen är l a att försöka förmedla ett sätt att tänka hund och vi tycker att de alltmera börjar tänka själva i grader av anpassning till flera variabler.

Vad är mitt mål egentligen? Jämför inte med någon annan än dig själv.
Hur mycket har jag tränat- alltså hur mycket kan jag träna? Hr hunden inte tränat något sedan förra tillfället vi sågs, 14 dgr, så kan man inte heller förvänta sig att den ska kunna mera, snarare mindre ;-)
Tar ansvar för sig själva och sin hund och gå och sidan när det behövs.
Anpassar störningarna så att det blir lagomt svårt för respektive ekipage.
Ökar/minskar avstånd vid behov.
Tänker på placeringen av både förare och hund.

Lite kvitto är det allt när en matte säger att hon inte längre är rädd för att möta hundar när de är ute och går, som var övertygad tidigare om att de hade en aggresiv hund. De tränar och lägger upp planer för hur de ska passera andra hundar. Bravo, appåder!!

En annan tvingades arbeta med lös hund, när kursledningen snodde kopplet. Gick galant!!

En tredje får passa på att träna hundspråk med våra hundar - blir på så sätt mindre osäker och mindre bjäffsig.

Duktiga deltagare!!!