Livstecken

På begäran bjuder jag här på ett livstecken :-)

Man kan ju undra ..

Vad f** det sitter i????!!!!

Vi for ju till Järvsö, som planerat. Vi hade tur och kom med båda dagarna. Vi bodde toppen och hade verkligen en RIKTIGT härlig helg.

MEN vi nollade igen. Tre ringar i rad :(
Jag strök oss på söndagen.
Om det var rätt eller fel, är svårt att veta. Provupplägget, som var mera "tillåtet" att röra sig och mera likt en jakt, hade kanske passat oss bättre än lördagens...men det är ju lätt att stå på sidan och mena  att "det där hade minsann Mixo klarat", när vi inte ens deltar.

Det brast i vilthanteringen igen, ungefär som i Lit. Markeringarna går bra, men han plockar inte med sig mera än en pippi på fältet hem.
Han söker och jag ser att han finner, även domaren noterar detta fenomen, men han apporterar icke.
Han får tilt, och väljer att göra Nr2 istället, därefter lägger han sig ned längst bort på fältet och skäller samt tar en liten lätt ringdans efter sin svans. Överslagshandling, gissa OM!!
Då valde domaren att bryta, och tacka för det.


Sedan dess har både jag och Mixo vilat från träning tills idag.

Jag har börjat få tillgång till sjöfågel som Skrake, And och Vigg (?!) förutom mås och en bjässe kanin som jag har fått av Marie.

Jag gick ut utan hund och lade ut ett sök i blandskog, vass (både simdjup och plaskvass).

Ett skott sköt jag under transporten ned. Mixo är superladdad, men håller sig ändå till mig.
Sedan gör han ett sök som är helt klart prisvärt. Jag får mana på honom i kontakt med den första Skraken, men sedan funkar det bra.
till och med kaninen...

Därefter kastar jag en dubbelmarkering med dummies i klart ökl svårighet. Jag lämnar Mixo för att han ska markera, när kastaren är ute (dvs jag själv). När jag återvänt så apporterar han galant, direkt på båda, utan tvekan.
Han ÄR en strålande markör!!

Och visst, det är möjligt, att han påverkas av mitt sätt på prov. Men, handen på hjärtat, jag är inte dönervös.
Det är väl klart att jag begriper att det beror på mig och sitationen i stort.
Hoppet är det sista som överger människan, så jag hoppas att han med mera erfarenhet och vana, klarar dessa situationer oxå.
Nåt riktigt stjärnskott är han ju inte, men nog 17 klarar han momenten i nkl och vissa bitar i ökl med.
Men...det är på träning det..

Jag har ju inga problem med att tycka träning är tråkigt, så vi strävar på, så sakteliga.
Det glunkas om att vi ska få gå på en kurs till i Agility, det kan bli skoj. Det var ju guld för vårt samarbete sist!

För mina "coaching" hundar; Pärla och Jod gick det jättebra!! Båda fick med sig en tvåa hem ur ökl.

Så mitt arvode som coach har nu höjts. =))

Kommentarer
Postat av: Jörgen & Macko

Det blir nog bra med lite Agility som omväxling så att ni får lite annat att tänka på ett tag - hoppas att ni kommer med på kursen!

Postat av: Birgitta med Goldebntjejerna

Håller med Jörgen! Ibland kan man behöva få lite distans och göra något annat.

2008-10-01 @ 23:40:49
URL: http://www.famhalin.se
Postat av: L

Nog kommer vi med. Här i glesbygd är det sällan fullt

2008-10-02 @ 07:15:20
Postat av: Ponchon (eller vad det var :-D)

Så mitt arvode som coach har nu höjts. =))

?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? :-D

2008-10-02 @ 09:07:55
Postat av: Coach

Ja, övriga i träningsgruppen har nu förstått att med sådan högkvalitativ träning, så erfordras ett högre arvode.

Förr dög det med Gäjmbäg och Gäjters, nu fodras mera exklusiva varor. Möjligen Sjävaljär :-)

2008-10-02 @ 11:38:24
Postat av: Anonym

Hä ä tur att man är utrustad me alle derann pryla´n! Ja ha till å mä 2 st gäjmbäg nuförtin, en te skjutikan å en te dammisan :-)

2008-10-02 @ 23:48:24
Postat av: Birgitta med Goldebntjejerna

Kan någon vänlig själv översätta?????

2008-10-04 @ 12:07:28
URL: http://www.famhalin.se
Postat av: Lotten till Birgitta

Det finns en bok över Ragunda målet, kan de va nåt?!

2008-10-04 @ 22:34:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback