RRRRRRRRUUUUUTAAAN som blev rutan
ojojojoj
detta var skoj!
Plötsligt dyker det upp fyra glada hattar (det måste vara party på gång!!) på planen.
Mitt i dessa partyhattar ligger en gammal välkänd, iof sig skoj, mjukisdjur i form av "Banan i Pyjamas = B1"
Innan vi börjar så nämner jag för Instruktören att jag tror att det är bäst att Mixo får nosa på festföremålen (konerna),
Man vill ju gärna veta vilka figurer som är med på festen-så att inget oväntat dyker upp från nåt håll. Allt oväntat ska dyka upp från ett och samma håll (Mixos håll)
Men där var det tvärnit - Instruktören förmedlade att koner minsann INTE är till för annat än rekvisita!!! (BASTA!)
Vi börjar övningen.
Matte och Mixo utanför rutan skickar rakt fram till gul figur i mitten!
Äsch! den gamla, den känner man ju till! Greppar ett rejält tag om den första partyhatten- men nähä!!! Då morrar tant Instruktör betänkligt. Okej provar nästa - då börjar matte grymta. Men skam den som ger sig- det finns flera!!
ytterligare ett försök med den tredje (nu ska säkert fetsen börja-det har ju gått en 6-7 sekunder). Inte det heller!!!
Dags att dra !! Ett motionsvarv, för att klara hjärnan..Jag tror att han gärna skulle ha tagit den fjärde hatten på huvudet om han kunnat, samtidigt som han sprang...Lite av klassens clown...
För mig som känner till Mixos egenheter var detta ett helt väntat scenario, och väntar in den lille upptäckaren. Han är så enormt nyfken och signalkänslig så det blir TILT när han inte fattar galoppen, och då tar man ett race, så känns det bättre...
Det är bara att skratta och göra om.
Under helgen så stod konerna hela tiden framme när vi tränade, även andra saker. För att inte Mixo skulle få nån mera partystämning.
Vi fick till en bra början på träningen, vi gjorde inga flera tabbar med just rutan. Det som jag kom på är att jag ofta viskar åt Mixo när han ska framåt både i linjetag och markerings situation så därav rubriken.
Jag frångick ett ljudligt kommando och använde ett mera viskande, och då! vips ramlar poletten ned!
Just momentet rutan har jag nyss fattat att det är viktigt - att det är bra att träna många repetitioner på-och att det tar tid att få till. Så ...det är väl till att börja då.
detta var skoj!
Plötsligt dyker det upp fyra glada hattar (det måste vara party på gång!!) på planen.
Mitt i dessa partyhattar ligger en gammal välkänd, iof sig skoj, mjukisdjur i form av "Banan i Pyjamas = B1"
Innan vi börjar så nämner jag för Instruktören att jag tror att det är bäst att Mixo får nosa på festföremålen (konerna),
Man vill ju gärna veta vilka figurer som är med på festen-så att inget oväntat dyker upp från nåt håll. Allt oväntat ska dyka upp från ett och samma håll (Mixos håll)
Men där var det tvärnit - Instruktören förmedlade att koner minsann INTE är till för annat än rekvisita!!! (BASTA!)
Vi börjar övningen.
Matte och Mixo utanför rutan skickar rakt fram till gul figur i mitten!
Äsch! den gamla, den känner man ju till! Greppar ett rejält tag om den första partyhatten- men nähä!!! Då morrar tant Instruktör betänkligt. Okej provar nästa - då börjar matte grymta. Men skam den som ger sig- det finns flera!!
ytterligare ett försök med den tredje (nu ska säkert fetsen börja-det har ju gått en 6-7 sekunder). Inte det heller!!!
Dags att dra !! Ett motionsvarv, för att klara hjärnan..Jag tror att han gärna skulle ha tagit den fjärde hatten på huvudet om han kunnat, samtidigt som han sprang...Lite av klassens clown...
För mig som känner till Mixos egenheter var detta ett helt väntat scenario, och väntar in den lille upptäckaren. Han är så enormt nyfken och signalkänslig så det blir TILT när han inte fattar galoppen, och då tar man ett race, så känns det bättre...
Det är bara att skratta och göra om.
Under helgen så stod konerna hela tiden framme när vi tränade, även andra saker. För att inte Mixo skulle få nån mera partystämning.
Vi fick till en bra början på träningen, vi gjorde inga flera tabbar med just rutan. Det som jag kom på är att jag ofta viskar åt Mixo när han ska framåt både i linjetag och markerings situation så därav rubriken.
Jag frångick ett ljudligt kommando och använde ett mera viskande, och då! vips ramlar poletten ned!
Just momentet rutan har jag nyss fattat att det är viktigt - att det är bra att träna många repetitioner på-och att det tar tid att få till. Så ...det är väl till att börja då.
Kommentarer
Postat av: Hanna
Ja han e ju för skön den där liraren. Tack och lov är han 100% ärig i sina reaktionr så det är ju ganska enkelt att komma på vad det är som blir rörigt i det gula huvudet. Jag funderade lite på hanns hjärna påvägen hem och kom nog fram till att om man korsar en boxermentalitet med en dobermentalitet så tror jag att detta kan vara M's sätt att tänka = en ycket kul hund bara man tar sig tid och är lugn.
'Om den du pratar med inte tycks höra vad du säger- ta det lugnt. Han kanske bara har ludd i ena örat.' Nalle Puh
Postat av: Fia
nalle puh har många kloka ord att förmedla :)
Trackback