GOLDENBROTHERS

Det var främst detta som jag hade anmält mitt intresse om. Vid stegförflyttningar i all världens riktningar så är Mixo och jag riktigt duktiga, fick beröm för snygg position.
Starterna har jag ju fokuserat en del på, så det går rätt så bra iallafall när matte låter hunden ha en rimlig chans att vara med i starten.

att det inte blivit lika tjusigt hela vägen beror på flera saker..

Matte vajar som en kokt spagetti-Mixo tar ut en bit för att hålla koll på färdriktningen. Mixo kan ha trott att jag när som helst skulle till att dråsa i backen...
Jag fick gå en "gå kurs", för egen del.
Jag lärde mig att inte svaja, men heller icke marschera. Jag hittade på sista lördagspasset en gångart som känns bra. Jag behöver inte ha ett sådant hiskeligt tempo som jag trott.
Det kanske är så att domaren ser mer på hundens tempo:-)
Det dök även upp en nygammal kunskap. Nämligen det genialiska draget att gå rakt, samt att vända på "linjen" om man så säger.

Jag vet att jag har lärt detta förr, men tydligen har inte den poletten ramlat ned förrän nu.
det är intressant att se hur man är mottaglig för olika lärdomar i olika faser av sin hundförarutbildning. Det roliga är att man adrig blir fullärd.

Inte nog med detta (att matte ska styras upp =))) Hanna bjöd på ett helt fantastiskt hjälpmedel: Koppel!!! Vilken uppfinning! Denna gång ett kort sådant (bruksigt).
Och nu har jag dragit mig till minnes att jag ÄGER ett sådant, även det och kunskapen om det verkar ha legat i träda någonstans i hjärnstammen. Leta leta eller köpa köpa.

Jag och Mixo gick, Hanna kommenderade och klickade. Jag gick och belönade.

Jag tror att min miss varit...
Att jag gav upp för tidigt-eller la av att träna. Jag lämnade helt enkelt belöningsfasen och tyckte visst att Mixo skulle tycka att jag är en störtkul figur att gå och titta glatt på UTAN att få tillräckligt med beröm/belöning för det.

Skärpning morsan!!

Högersvängarna har varit ett gissel. Nu vet jag på råd, samt att vi ska försöka fila till ett helt om där Mixo är på insidan. de gånger jag höll ordning på fötterna så jublade Hanna. Det var visst skitsnyggt då. Men det gäller att träna och slipa på dessa detaljer för att få ihop det. Men det är ju kul! Särskilt när Mixo också tycker det är så kul.