GOLDENBROTHERS

Ny plats med liknande övning som sist.
Vi lade in ett pass till en början med stoppsignal i linjen.

När det gäller stopp signalen, så behöver den uppdateras hos Mixo. Den är inte vad den varit...

Till följd av att Mixo tycker uppgiften är knepig så...blev det ett litet frivarv i kväll. Men inte mycket att orda om..

Det redde upp sig.

Egentligen bara intressant att se hur han reagerar när det blir "Tilt". Naturligtvis vill jag undvika att det händer, och vill vårda det vi faktiskt fått till, men man kan inte stå och stampa på samma fläck för det. Man måste chansa ibland, säger Magic J...

Höger, vänster, raktfram sitter där det ska, just nu

Joddan klarade dirigeringarna bäst i kväll, där briljerar hon(!!), men när det gäller markeringarna så är Mixo starkare, i dagsläget (måste väl tilläggas =))
Det syns att han är mera rutinerad på vatten, och dolda nedslag.

Pärla har skitsnygga stopp, och i kväll så har hon klarat sin stadga oxå.

En annan sak som Mixo är helt enastående på är att han sitter själv på linjen, lös, alternativt med kopplet runt halsen, men ej fastsatt, under det att jag far runt som en tätting och skjuter i kors och tvärs åt de andra, och åt oss själva.. De andra hundarna passerar i flygande fläng hans nos på både in och utväg, och han sitter kvar, kvar. Ibland ger jag honom kommandot "lägg dig2, vilket innebär att "det är inte din tur..ta och koppla av, jag ger honom tillåtelse att ligga stilla, men det är ok att nosa mm. Helt skilt från platsliggningen på lydnadsplan-det är ett annat kommando, och ett annat utförande.
När det sedan är hans tur, så fixar han jättebra att minnas markeringsnedslag. Jag litar rätt friskt på honom där.
Han har bra minne..
Men inte på samma sätt som Jod, hon kommer ihåg områden...Hon kan gå en miljon ggr till samma område och hämta saker. Så är det inte med Mixo, han har som någon slags gräns där...hur många ggr han kan vara motiverad till samma fläck. Rastypiskt säger en del, kanske..eller individ..er
Däremot så har han ett enastående minne för det som Johnsson kallar memory, att gå tillbaka bakåt till en lämnad apport, på ett visst ställe. Han har också ett bra markeringsminne, man kan vänta ganska länge på att skicka honom på markeringar, det kan hända en hel del annat under väntetiden, vi kan också förflytta oss innan skicket, och han fixar det ändå.

De är olika, helt enkelt.

Nöjda var vi, alla deltagare.

Nästa träning ska vi göra dirigeringsövningen igen, samt ett fält...Ska söka upp ett riktig bökigt lågvassområde för den övningen, skoj , skoj.
Då ska vi ha vilt igen.

Glad midsommar!