Egen apportkastare :)

Husse förärade mig med pengar till en apportkastare när jag fyllde år i april, förnämligt! Den jag tidigare har haft tillgång till är Ragunda Retrievers, vår samägda. Nu har jag tagit mig för att köpa en egen.

Så nu skjuts det hejvilt!

Jag har tänkt mig att förbereda oss inför det analkande kennellägret med att jobba lite mera på öppna ytor.
Det är den miljö vi brukar bjudas på i söderns land.

Idag lurade jag med mig Husse och skjutikan på andra sidan vägen, han sköt enkel, enkel-bakåt, dubbel och till sist en enkel på vatten.
Gick galant.
Enkel bakåt fick jag förarfelminus poäng på, eftersom jag stod som parkerad i ett läge, istället för att vända upp, så kunde Mixo inte markera annat än min ändalykt, så då fick jag dirigera honom istället. Efter några omtag, så fick vi till det.

Det är skoj att se hur han jobbar i högt gräs, jag skönjer oxå en viss rutin nu, han går "upp i vind" ibland, för att lättare löas uppgiften. Hans rörelsemönster vid söket i gräset är först som en kanon rakt ut, när han kommer i området så byts stilen ut till n ågot som påminner om känguruskutt i cirklar, hopp, hopp, hopp, och när det är nära apporten så försvinner allt utom en gulvit dammvippa till svepande svansspets, strax därpå kommer skallen och apporten upp, med sikte på matte, han är så söt när han skuttar runt.Det verkar vara ett rätt så effektivt sätt han utvecklat.

När gräset är högt, terrängen är kuperad, hyggen, skog etc, så kommer apporten in i galopp-MEN på nyslagen lägda, med kort gräs, så är det långsam trav tillbaka...Nåt är det som gör detta...undrar vad han lurar på...?!?
Själva avlämnandet fungerar toppen, jag kan stöka med ett som varje , leta köttbullar etc, stöka med nästa dummie mm mm så just det är inget krux.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback