GOLDENBROTHERS

Tredje dagen var det dags för oss att träna för Sören Norén, ute på vallen.

Numera börjar man bli en erfaren kursdeltagre, som kan ta tillvara kursledningens anmodan om att själv ta ansvar för sin hund...(grattis-already!! *ironi*)

Vilket i mitt fall innebar att jag lät Mixo vara inne på rummet hela förmiddagspasset. Han var helt slut efter allt han varit med om.
Det var det bästa jag gjort! (Då kan man ju undra om jag gjort så mycket ;-))

Under lördagen var Lasse, uppfödare, mycket tydlig med mig att jag, som känner och kan Mixo, måste ha kurage att säga hur övningarna anpassas efter Mixos speciella lilla hjärna.
Under dagen visar det sig att jag blir riktigt rörd över hur kursledningen rådbråkat sina hjärnor för vår skull, Mixo och hans bröder är inga dussinvaror, man måste anpassa sig efter hur de funkar, och när det gäller min hund så är jag en resurs. Jag måste ta det ansvaret, för det tar lite tid att förstå sig på denna lilla guling.

Eftersom jaginte hade med mig Mixo ut, så kunde jag ta tillfället i akt att språka lite med Sören om hur det är/har varit för oss. Det visar sig att han är förberedd och har ett mycket öppet sinne.

Vad som är lätt att tro med Mixo är att man måste lägga upp övningarna "lätt". Inget kunde vara mera fel. Ju klurigare det är, ffa i terrängen, som gärna får vara lite svårgenomtränglig, så ju bättre är han. Tillika får det gärna vara lite kruxigt, att komma ihåg flera olika saker t ex. Då är han som bäst. När man ser hur han är iböland (typ lördagen)

Han var lite listig ...den gode Sören... han lade in en riktigt lång transport till första övningen. När vi nådde målet så hade fanns anledning att diskutera HUR man skall transportera sig och sin hund.

Förmiddagens övning innebar linjetag, med och utan störningsmarkeringar. Då kände jag att det var rätt att lämna Mixo, dessa övningar behärskar vi. Men i denna miljö så kan det ha gått på tok...

Inför eftermiddagen visste jag att vi skulle jobba med "kaninjakt", Sören skulle skjuta löpor och vi skulle fokusera på att låta hunden jobba självständigt. Detta var helt nytt för oss, så det var kul!!

Löporna gick över vall, in i högre gräs/vass på sidorna.
Mycket riktigt en gren som Mixo klarar bra!
Jag bad om att få gå ut först.

Funderar en hel del på om det kan vara lite utav det Lasse tangerar när han pratar om en del hundar..om man har en hund som är bra på att vänta (som Mixo är) så kanske det är så att de riskerara att bli lite avtrubbade...ungefär som om att det arbete som pågår inte är något för dem iallafall...så det är ingen idé att tro nåt...Jag har inte funderat klart men...det kan ligga nåt i det...han har ju varit med ett tag Johnsson...

Under Mixos arbete så hade jag o Sören möjlighet att prata om våra problem på linjen och lita annat smått å gott. Jo-det var en givande eftermiddag! Det sista Mixo faktiskt gjorde, för första gången i sitt liv!, var att apportera rakt ut från linjen och tillbaka in i den igen!!