Miljöträning - mångkultur 071105
-Har varit i 08-land under förra veckan. Huvudmålet var att åka och se Nanne Grönvalls show "VILD" på Hamburger Börs, är en av dotterns favoriter. Vi var med om en bra show, framförallt Tove njöt, sjöng med i varenda fras och klappade händer.
Jag brukar säga att jag behöver åka till Stockholm någongång per år för att uppdatera mig lite på världen. Jag tycker om att, för några dagar, insupa stadens puls, fascineras av det mångkulturella samhälle det blivit. Människor med olika hudfärger, språk och kädstilar finns överallt.
Jag trivs verkligen med att vara Glesbygdsbo, men vill känna på något annat ibland.
Så blev det även för Mixo. Även han har fått prova på det mångkulturella samhället =). Vi bodde i Enebyberg, hos vänner (Tina och jag har känt varandra i drygt 20 år!!!). Våra familjer är "kompatibla" som Tina uttryckte det. En faktor som utvecklats hos oss, på olika håll, är detta med hund. Hemma hos dem bor en Schäfer HERRE; Voodo, 11år och en yngre Storpudelhane; Buster, som är jämngammal med Mixo (på papperet).
Tina jobbar en del bruks, och är knuten till Waxholms BK.
Nu till kulturutbytet: I närhten av ders hem så finns en plats(som jag glömt namnet på) där hundägare träffas dagligen för att rasta sina hundar. Grejen är den att mellan 9-10 varje dag så släpps hundarna lösa hullerombuller, och får lösa det som finns att lösa på egen hand.
Tina har varit där någon gång per månad, för att Buster ska få möjligheten att utveckla ett bra socialt språk.
Vi erbjöds detta , jag tackade ja men var MYCKET skeptisk kan jag säga. Men ack vilken intressant upplevelse, vilken möjlighet att studera hundarnas beteende, och sjävklart tittar jag extra på Mixo.
Enligt expertis (Hanna-MH Oraklet :)) så kan det vara så att Mixo har en stor social nyfikenhet "Vad är detta?? Måste kollas upp!!"
Detta gav sig uttryck när vi med frisläppta Buster/Mixo, som plötsligt hade bildat allians, mötte de andra ekipagen. Glad i hågen galopperade min kära guling mot sällskapet (Jag tittar frågande på Tina, hon säger att det är så här det går till här, kanske helt idiotiskt, men det brukar så gott som aldrig hända något). Plötsligt tvärvänder min lille prins helt om, betydligt lägre svans och med öronen bakåt, full kurs på matte!! Vad har han då stött på? Jo, två äldre hanar en Golden och en Bearded Collie (hur konstigt var inte det?? Lika från alla håll. inget tydligt huvud och var är svansen??!). Inget hände, mera än att dessa tvåäldre gentlemän ställde sig stadigt på benen och visade en yster Jämtländsk yngling att man får uppföra sig, om man ska vara med!
Därefter inträder fjäska, fjäska stadiet.
Sedan-det intressantaste: Mixo blev precis som han blir när vi ska försöka apportera när vi går på linje: Han tog ut avståndet, rätt högsvans (inte rakt upp, utan som en banan hög), nosar, tittar bort, fradgan rinner.
Detta var oerhört intressant att skåda, vilket förmodligen stärker känslan av att hans sociala självkänsla är låg (Orakel). Beteendet var i stort sett identiskt, med EN mycket väsentlig skillnad, han sökte upp mig!! Kom bra på inkallning. Jag lade inte så stor press på honom i detta sammanhang, utan valde en observerande hållning.
Efter en stund undrade Tina om jag ville åka hem, men nej jag tror att det var bra att stanna tills dess att han acklimatiserat sig. Alla möjliga raser: Mellanschnauzer, Berenersennen, Jack russel, Beardis, Bouvier och mitt livs första Lagotto (IRL).
Snacka om mångkulturellt.
Vi var där även nästkommande morgon, då var Mixo betydligt snabbare in i Comfort zone.
Ingen aktivitet som jag skulle vilja göra varje dag, men för vår del var det riktigt nyttigt. Vissa hundägare har detta som den enda aktiviteten för sig och sina hundar, det är deras val. Jag kan också uppleva att det var noll koll på vissa ställen, men inte heller det är något som jag har rätt att tycka om. Jag strävar efter annat, och tackar för att vi fick vara med på detta "CRAZY-upptåg"
Värt att notera under rubriken Bekräftelser: Mixo har fortfarande enormt mycket spring i benen, och en rätt så bra kondis...förhållandevis.
Jag brukar säga att jag behöver åka till Stockholm någongång per år för att uppdatera mig lite på världen. Jag tycker om att, för några dagar, insupa stadens puls, fascineras av det mångkulturella samhälle det blivit. Människor med olika hudfärger, språk och kädstilar finns överallt.
Jag trivs verkligen med att vara Glesbygdsbo, men vill känna på något annat ibland.
Så blev det även för Mixo. Även han har fått prova på det mångkulturella samhället =). Vi bodde i Enebyberg, hos vänner (Tina och jag har känt varandra i drygt 20 år!!!). Våra familjer är "kompatibla" som Tina uttryckte det. En faktor som utvecklats hos oss, på olika håll, är detta med hund. Hemma hos dem bor en Schäfer HERRE; Voodo, 11år och en yngre Storpudelhane; Buster, som är jämngammal med Mixo (på papperet).
Tina jobbar en del bruks, och är knuten till Waxholms BK.
Nu till kulturutbytet: I närhten av ders hem så finns en plats(som jag glömt namnet på) där hundägare träffas dagligen för att rasta sina hundar. Grejen är den att mellan 9-10 varje dag så släpps hundarna lösa hullerombuller, och får lösa det som finns att lösa på egen hand.
Tina har varit där någon gång per månad, för att Buster ska få möjligheten att utveckla ett bra socialt språk.
Vi erbjöds detta , jag tackade ja men var MYCKET skeptisk kan jag säga. Men ack vilken intressant upplevelse, vilken möjlighet att studera hundarnas beteende, och sjävklart tittar jag extra på Mixo.
Enligt expertis (Hanna-MH Oraklet :)) så kan det vara så att Mixo har en stor social nyfikenhet "Vad är detta?? Måste kollas upp!!"
Detta gav sig uttryck när vi med frisläppta Buster/Mixo, som plötsligt hade bildat allians, mötte de andra ekipagen. Glad i hågen galopperade min kära guling mot sällskapet (Jag tittar frågande på Tina, hon säger att det är så här det går till här, kanske helt idiotiskt, men det brukar så gott som aldrig hända något). Plötsligt tvärvänder min lille prins helt om, betydligt lägre svans och med öronen bakåt, full kurs på matte!! Vad har han då stött på? Jo, två äldre hanar en Golden och en Bearded Collie (hur konstigt var inte det?? Lika från alla håll. inget tydligt huvud och var är svansen??!). Inget hände, mera än att dessa tvåäldre gentlemän ställde sig stadigt på benen och visade en yster Jämtländsk yngling att man får uppföra sig, om man ska vara med!
Därefter inträder fjäska, fjäska stadiet.
Sedan-det intressantaste: Mixo blev precis som han blir när vi ska försöka apportera när vi går på linje: Han tog ut avståndet, rätt högsvans (inte rakt upp, utan som en banan hög), nosar, tittar bort, fradgan rinner.
Detta var oerhört intressant att skåda, vilket förmodligen stärker känslan av att hans sociala självkänsla är låg (Orakel). Beteendet var i stort sett identiskt, med EN mycket väsentlig skillnad, han sökte upp mig!! Kom bra på inkallning. Jag lade inte så stor press på honom i detta sammanhang, utan valde en observerande hållning.
Efter en stund undrade Tina om jag ville åka hem, men nej jag tror att det var bra att stanna tills dess att han acklimatiserat sig. Alla möjliga raser: Mellanschnauzer, Berenersennen, Jack russel, Beardis, Bouvier och mitt livs första Lagotto (IRL).
Snacka om mångkulturellt.
Vi var där även nästkommande morgon, då var Mixo betydligt snabbare in i Comfort zone.
Ingen aktivitet som jag skulle vilja göra varje dag, men för vår del var det riktigt nyttigt. Vissa hundägare har detta som den enda aktiviteten för sig och sina hundar, det är deras val. Jag kan också uppleva att det var noll koll på vissa ställen, men inte heller det är något som jag har rätt att tycka om. Jag strävar efter annat, och tackar för att vi fick vara med på detta "CRAZY-upptåg"
Värt att notera under rubriken Bekräftelser: Mixo har fortfarande enormt mycket spring i benen, och en rätt så bra kondis...förhållandevis.
Kommentarer
Postat av: Birgitta med Goldentjejerna
Jo du, i storsta´n finns det mycket att upptäcka! Vilka intressanta iakttagelser det blev i hundvimlet och vad härligt för Tove att få lyssna på Nanne!
Postat av: Fia
Det låter som att ni har haft en bra helg i 08-land =) Synd att ni inte hann ut till Fjällnora men fullt förståeligt!
Hrm.. det är alltid lite spännande när man kommer "hem" nu för tiden... Man har helt vant sig av med "spring runt och hälsa hur du vill"... Själv brukar jag försöka undvika de populära tiderna och tycker det är väldigt trevligt med snöslask och snålblålst, för då är man oftast ganska ensam ute. =)
Trackback