GOLDENBROTHERS

Trut.
Tidigare har ju vilt varit rena Hallabaloo i Mixovärlden.
Men, i linjetagstanken ligger även att viltträna.
Eftrsom han blir alltmera påverkbar Mixo, så tror jag det är dags.
Dit det bär, dit bär det...
Han är nyfiken, men lite tveksam.
Oerhört intresserad! Men ändå inte våldsam.
Han hämtade några gånger på linjetag.
Jag undviker kast eftersom det tidigare triggat FÖR mycket.
Därefter fick han hämta den på vatten, briljant (vattenhunden fixar det briljant).
Avslutade med dummie, gladapport på land.
Har nyss lärt mig att det kan vara bra att hunden får ta en dummie efter en viltträning.

Imorgon bär det av till provplatsen i Lit, därefter skall Golden klubben i Jämtland ha en träff, en prov-prov träff. Jag tänkte faktiskt åka dit, när man ändå är på trakten.

Idag  så ansåg jag att det var dags att flytta "linjetagsövningen" ut i annan miljö, så vi tog skog istället.
Övningarna genomfördes, men inte med sådan glöd, som jag önskar.
Tror att skogens konung stod i närheten, Mixo var mera än lovligt intresserad av nåt luftväder. Dock lyckas jag få honom att göra det JAG tänkt, hellre än det han tänker på, alltid något.

Hem, och vad hände? Jo! Ulla dök helt oplanerat upp på gården, pigg på träning med sina hundar Tiili och Pärla.
Vi fikade och snackade en stund innan vi gickut, Mixo behövde också pausa lite.
Jag önskade linjetag, så hon hakade på.
Mixo utför det han ska, men är helt klart störd av att andra är med. MEN med den stora skillnaden, att han ändå gör det!
Ulla och Pärla diskuterar för tillfället inleverering/avlämning, och har det som huvudmål.
I samband med det önskade hon markering.
Det är då all sund planering, åkte all världens väg!! :)

PLÖTLIGT fick jag en strålande idé!
Enkel markering, upp över ett krön, över vegetations stråk, över på öppen lägda. Det hunden SER är alltså övre delen av kastet (som var med apportkastaren).
Nästa enkelmarkering, över vassrugg ut på blankvatten.
Om dessa funkar gör vi detta till dubbel (samma, fast i en följd och skicka på den först skjutna först)
Pärla ut först (vi hade kommit överens om att avbryta övingen, om det visade sig att hon "tjafsade", vilket hon INTE gjorde utan skötte inlev/avlämn bra. Övningen i sig klarade hon mkt bra, första landmarkeringen var hon lite väl yvig på, kunde jag se från min position. Därför lade jag ut en extra, så att hon skulle ha störra chans att lyckas.

Mixos tur-samma upplägg, med den ändringen att han får börja med vattenmarkeringen. Hans rutin på vatten syns, han är riktigt duktig :)
Inför landmarkeringen hade vi preparerat markeringsområdet med bollar, i den händelse av att han inte skulle lyckas direkt, han har ju en tendens att mattas av, och hitta på annat om motivationen tryter.
Men han klarade det hela galant. Iof dröjde han ute vid första omgången, så jag smög mig obemärkt upp på krönet för att tjuvkika (lita på din hund- vad är det??!!), då satt han och gjorde No 2, fast med apporten i munnen, han kom fort in efter uträttat ärende.

Dax för dubbeln för Mixo, skott ut på vattnet. NÄÄSTan knall , men jag hann med att sätta stopp, helt om fot och mot landmarkeringen, det gick skitsnabbt, så var han tillbaka, puss!
Vände om och ut mot vattnet, vad fick man då se??? Vinden hade vänt, från nordlig till västlig ochh apporten var väck!!
Satte Mixo kvar på startplatsen, och gick ut och spanade, inget ägg (175 pix...)... :-S
Som dubbelmarkering, var ju övningen förbi...

Efter någon minuts fundering, hade vi enats om att ägget borde ha blåst in i vassen, så om man ställde sig "i vind", så borde han lösa uppgiften.
Jag kallade på Mixo (till saken hör att Tiili och Pärla satt uppkopplade 2 m till vänster om Mixo), och vi tog oss en liten vandring efter strandkanten över skrot (hoppas ingen gör illa sig!), stock, och sten och genom hallonsnår. Mixo är suverän, någon exakt "fot" är det inte, men han håller sig 25-30 cm bakom mig, vilket är mycket praktiskt, i dylika lägen. Då fick jag syn på det röda ägget i vassen, och kunde skicka Mixo på ett linjetag snett ut i vassen. Han fattade direkt, och utförde uppdraget med beröm godkänt, leverans i hand utan skak!! Skitduktig!

Avslutade dagen med ett skott över vattnet, där inget hände - för någon hund.
Det var väl ungefär nu, som Ulla och jag tittade på varandra ocha sa "Vi är inte kloka", det ösregnade visst, och hade gjort det rätt så länge, efter vad man kunde se på oss!

Så var det med den linjetags serien , men vi fortsätter senare i veckan.
Sååå...Copycat.........it´s your choice!

Sedan vi kom hem har jag beslutat mig för att träna två saker under den kommande veckan: Linjetag och starter i fotgåendet. Dessa två går utmärkt att kombinera, eftersom Linjetagsträningen innebär en hel del traskande fram och åter.
Jag har nu, till slut, fattat att jag ska ställa dummisarna, upp och ned i vegetationen, med snöret nedåt alltså. Då griper Mixo riktigt, och höjer därmed farten in. Funkade idag, får se om det håller i sig.
Jag har även beslutat att köra korta, korta träningspass. Fast kanske flera om dagen. Ungefär så som jag gjorde i vintras för att nöta in apporteringen, och det gick ju jättebra.
Faktum är det att jag inte funderar över det längre när vi tränar.
Till helgen kommer det nytt roligt storfrämmande: Birgitta och Börje kommer med Nelly (Höghedens Nyfikna Nelly) och Chessie. Det ser vi fram emot, att träffas och att träna hund!
I början av veckan så är det dags att åka upp till Lit, och kika på provplatsen, samt fundera över hur Nkl kan tänkas läggas upp. Lite idéer har vi, det ska bli kul.

Nu är vi tillbaka i de Jämtländska skogarna efter en dryg vecka på rull. 265 mil har vi åkt, till Skåne (Österlen/Malmö) och ett stopp i Värmland, i Säffletrakten, precis vid Vänerns strand.
Mycket regnande, men en dags sol oc bad.
Mixo har haft mycken social- och koppel träning.
Han har funkat jättebra. Att gå på stan, ligga plats på uteservering, med förpipasserande av alla de slag, vara ensam hemma i lägenheten etc. Han klarar sådant jättebra. Alltmera tydligt blir det att han håller på att bli en riktig "mattehund".

Igår hade vi storfrämmande! Anna-Lena kom till Håsjö med brorsan Mysak, hans kompis Cirrus, med oss var också Ylva och Viska.
Dagen började med Viska som tränade dirigeringstecknen, det kändes....sådär....hon förstod inte riktigt...
Under det passet så fick Mixo gå som nr två, detta är en relativt ny erfarenhet för honom. Att arbeta där andra redan varit, menar jag.
Under tiden att Viska arbetar, så ligger Mixo platsad, fastknuten i ryggsäcken. Jag agerar kastare och hjälpreda till Ylva.
Det fungerar jättebra, att ligga så.

Mixo fick träna markering. Med samma målområden som Viska haft vid sina dirigeringsövningar.
Enkel-enkel-dubbel. Jodå det gick att lösa, fast lite intresserad av att undersöka om Viska haft något mera spännande för sig :-)

Vid inlevereringen av den sista, så stod plötsligt Cirrus ibland oss också. Mixo hann precis lämna av, innan de bekantatde sig med varandra. Avlöpte utan problem.

Pass 2, efter fikat, Tog vi vid vattnet. Vi använde oss av apportkastaren.
Enkel-på vatten (av olika längd för hundarna, beroende på deras tidigare erfarenheter).
Enkel-i strandkantens vegetation, samma längd för alla.
Dubbel, med samma områden.
Mixos starkaste kort är ju vattenarbetet, så nu fick han vänta till nummer tre!!!
För att få pumpa ur lite ev överflöd av energi så fick han en riktigt LÅNG första markering på vatten, utanför vassen!
Gick bra, även den på land gick bra.
Dax för dubbel- Valde att skicka på den på land först. Under den tiden hinner den på vattnet driva iväg, ut ur "vind".
Mixo sökte bra och gick delvis att påverka långt ut, att gå åt "rätt håll". Till slut fick jag ändå ta in honom (trött!!!) och göra ett nytt skick på ett nytt ställe. Då gick det vägen.
Mixo lämnar alltid i hand, och oftast skakar han sig efter avlämningen, det håller inte riktigt när det är en längre landsträcka efter vattnet innan avlämningen. Hold it-take it-shake (ett och annat har man ju snappat från snacket kring Labrador Working Camp i veckan ;-)



Därefter var det dax för Mixo att gå hem och vila!

Viska fick en ny omgång med dirigeringsövningar, på samma ställe som på fm, men med en ny metod, som A-L presenterade. Fungerade betydligt bättre, och Viska förstod!! :)
Mysak tränade också dirigering, gick också bra!

Middag-vila-Ylva & Viska åkte hem.

Forts följer

Igår var vi och tittade på Working Testet, som var en del av Labrador Working Camp i Bispgården.
Många duktiga hundar och förare!
Mixo fick miljöträning. Skott överallt och massor av hundekipage. Han klarade det riktigt bra!
Idag har vi åkt båt, ut till den Ö som brann i början av sommaren. Det var riktigt vackert med den sotsvarta marken, brända träd, upp till 2 m höjd, i kombination med att det riktigt sprudlar av grönska här och där.

Att åka båt med en fiskande pojke i, som kastar ut gång efter annan, är ju viss stadge träning. Möter intresse från Mixo, men inte några tendenser att hoppa i, hals över huvud. Däremot kan han hoppa ur båten när han får lov. Hittills har vi inte provat att låta honom apportera från båt, alltså att återvända till båten och ta sig upp med apporten, men det kan nog bli framöver. Jag tror inte det är nån jättegrej!

På förekommen anledning, så har jag under dagen funderat på om min träning av min hund varit så oerhört förvirrad ändå...och kommit fram till att vi gjort framsteg, som jag inte vi nått utan medveten träning!

Ikväll var jag ned och tittade på dottern, när hon red. Mixo följer alltid med dit. Eller, rättare sagt, han följer mig i stort sett överallt, för att han behöver vara i olika miljöer. Han behöver träna på att inte behöva reagera och kontrollera allt, överallt. Även detta en långsiktig och medveten tanke.
Ikväll låg han platsliggning ute på hästgården, medans jag var inne och pratade med gårdsfolket. Jag hade koll på honom genom fönstret. Jag såg honom, men inte han mig :) Hästar går lösa på samma gårdplan under tiden!
Någon gång emellanåt så fick han beröm muntligt (BRAAA). Uppemot fem minuter tror jag nog att han låg så. Jag bröt innan han tappat koncentrationen.
Vidare går han så gått som alltid lös med mig längs vägen numera. I vintras hade jag ju honom i lina, för att klara av sådana strapatser. Jag kan också släppa honom "fri" på en öppen yta för rastning, utan att han hittar på hyss.
När han hämtar apporter så kommer de alltid tillbaka till mig nuförtiden, han kutar INTE runt med dom för sitt eget höga nöjes skull.
PÅ fält, så är han oftast hörsam och rör sig, söker,  i den riktning jag anger.

Jag tycker att trix och konster är kul att hålla på med, viket också Mixo gör. Jag har inte tyckt det varit lika kul med mina andra hundar, men Mixo bara bjuder in till detta! För oss så är det som en slags lek, att användas i kontaktskapande och berömmande syfte. En väg jag fann under den tid det var OMÖJLIGT att ge honom föremål som belöning, eftersom vi bara hamnade i konflikt.
Just detta operanta sökande efter "vad vill matte nu då??!" Som mycket av klickerträningen går ut på, är verkligen KUL i Mixos värld. Öronen är spetsade, kontakten total, och svansen viftar! Dessutom går det hur snabbt som helst att lära in nya trix, just för Mixo. Dessa trix har inget egenvärde, som t ex en väl genomtänkt "markeringsträningsperiod" har.
Jag tror att de inte har med varandra att göra, alls. Ur utbildningssynpunkt alltså.

I jaktträningen så tror jag på att blanda det hunden är bra på, för att upprätthålla lusten för arbetet. Med det som är lite knepigt. Det som går bra för Mixo är vattenarbete och fältarbetet i dagsläget. Däremot är det just nu lite knepigare med annat, framförallt i störningsmiljö (detta är den springande punkten i all vår träning).
För oss är det viktigt att upprätthålla glädjen och lusten i  jakten!

Jag har alltid en grundtanke i det vi gör, uppdelat i perioder. Vilket under sista månaden varit alla moment i Lkl 1, utom linförigheten, som jag ansåg blev överkurs just nu.

Och grundtanken i att överhuvudtaget hålla på med Lydnadsträningen är att få styr på Mixo i jaktträningen (som inte varit helt lätt, ska jag säga), som är det  jag helst vill hålla på med. Tillsammans med mina vänner, nya som gamla!

Igår så var det premiär!
Efter många om och ännu flera men, så anmälde jag mig för några veckor sedan till Lkl 1, Åsele BHK.
Mixo KAN momenten.
Jag har tävlat själv tidigare, men ack så nervös jag var!! Detta ligger ju både mig, och framförallt Mixo i fatet.
Nerverna var i rejäl svängning när jag såg att det förekom tävling på två parallella planer, det hade jag aldrig fattat, att det kunde vara så.Då drog jag mig till minnes  råd från boken:
* Det du inte kan påverka - strunta i att tänka på det!
* Titta inte på bedömningen, gör ditt bästa!
*  De andra ekipagen, kan man inte göra något åt, utan se och lär!
Skräckscenario: I och med att jag kopplar lös vid platsliggningen så drar Mr Sp G, i sin nya version slow SpG, runt planen. Jag hade gjort upp en plan om hur jag då skulle agera.
Det blev 10 p på platsliggningen!

Målsättningen innan tävlingen var att 1. Överhuvudtaget starta, 2 Överleva
Nu så här efteråt, så har vi klarat det!
Vi knåpade ihop mediokra 152 p och ett andra pris. Det som överlag fanns att anmärka på var fotgåendet.
Mixo har nu ett alter ego till Mr SpG, som tidigare visat sig när han blivit osäker (för miljö och situation). Alteregot är att han numera tyx vara uppfödd under Prefixet "kennel Betonghäcken" :).
Han var SÅÅÅÅ sen i alla starter, och det drar ju helt klart ned poängen, som sig bör!
Det där får vi jobba på. Jag har lite idéer om HUR.
Nu är jag inte som ett darrande asplöv när jag tänker på att tävla, och det var väl egentligen det mest huvudsakliga med denna insats. Nästa gång, DÅ har vi andra mål. För en nästa gång ska det bli!
Ylva var med hela dagen som servicepersonal och Anna-Lena kom från Strömsund som glad supporter!
Kul att även få träffa brorsan Mysak. De skall komma hit till oss på måndag, så ska vi träna lite tillsammans!

Ulla var snäll och följde med mig till klubben ikväll. Jag och Mixo körde igenom hela ettan.
Pärla fick träna sina avlämningar, det gick riktigt bra!

Igår hade vi bröllopsdag, 12 år! :)

Idag var jag och Mixo med Ylva och Viska upp på Krokvågsskogen, till jaktkojan vid Vattenberget.
Kul att se det man hört talas så mycket om.
Vi promenerade en bra stund, kokade kaffe och mumsade bullar.
Sedan visade Mixo tydligt att "Hallå!!!!, ska vi INTE göra någonting???!!!"

jag inventerade Ylvas bil, och fann inte mindre än 12 apporteringsföremål av blandade sorter.

Jag kastade ut ett "motivationsfält".
Både Mixo och Viska satt okopplade och såg på.
Därefter skickade vi först Viska, sedan Mixo, därefter Viska igen...
och Mixo tillsammans med Viska, fast på en annan del av området.

Det gick kanon!!
Vid några få tillfällen tog han efter Viska, men gick helt lätt att få honom på andra tankar och att börja jobba igen.
Jag tänkte mig att Mixo skulle hålla sig inom en del av området, där inte Viska var. Med enkla medel kunde jag kommunicera med honom (både m röst o tecken)och få honom att söka sig ut i rätt område.
Jag är helnöjd!
DETTA vet jag inte om jag ens trott skulle kunna hända i modern tid!
Vid ett tillfälle fortsatte Mixo söka med "vilt" i munnen, men det gick att avbryta och kalla in honom för avlämning innan han fortsatte.

Superdupernöjd!!!

070707 - då gick tidernad partaj av stapeln! 7 väninnor firade sina gemensamma 280 år på jorden. uppemot 300 gäster partade loss på byns "Folkpark" - Qul i backen. Vilken kväll, oförglömlig!

Det var just detta som gjorde att jag även i år valde att tacka nej till den kennelträff som ägt rum i helgen hos kennel Högheden. Väntar ivrigt på rapporter därifrån.

Ikväll gjorde Mixo ett helt underbart lydnadspass. Tänk om ...det en dag skulle fumka SÅ på plan, då ni!!
Fotgåendet , jag får inte till starterna så som jag vill riktigt. Men läggande, ställande och hopp är riktigt snygga. Fast jag tror jag ska be om att bli filmad i veckan, undrar just jag hur många dubbelkommandon jag omedvetet ligger inne med?? (attans nu gjorde jag det igen - ironiserade)

Klicker...Jag har vid två tidigare tillfällen, innan idag, hållit på att försökt lära Mixo att sätta nosen på "spetsen" av den Sticker man har när man jobbar Häst enligt PNH. Ja,som en Target. Jag har roat oss med detta medans Tove ställer iordning hästen. (När hon rider i skogen så följer Mixo och jag med.)
Idag var alltså det tredje tillfället...
Genast när jag tog i Stickern, vilket egentligen var för att mota bort en ivrig pålle, så sätter Mixo nosen emot "spetsen". Detta föranledde en tur till Paddocken, där de olika hästhindren (mur, tunnor, klassiskt hopphinder, traktordäck och koner) fick fungera som "agilitybana". KUL??? JA!!!
Numera går ju slalom mellan mina ben som en dans. Men jag har aldtig provat mellan några föremål tidigare. Vet inte hur jag ska göra.. Idag provade jag med Target stickan och koner. Jodå, han följde efter stickan i slalom, fast jag tror inte han var direkt medveten om att han gick "slalom".

Under ridturen vaknade en gammal kändis till liv, you know him; "Mr Speedy Gonzales", racade runt i åttor, där häst, dotter och jag var rundningsmärken. Tove tyckte det var för jobbigt, hästen visade också på oro. Så det fick bli koppel på sedan. Positivt var att jag nu kunde avbryta rusandet, jag njuter varje gång. För jag VET hur det en gång varit.

Mixo är Mystisk!
PÅ midsommardagen, så fann han en rest i gräset, från midsommarfirandet. Nämligen en Hård tunnbrödsmörgås, ca 1 dm i kvadrat. Den tar han i munnen och lägger tillbaka på marken (detta ser jag från en veranda en trappa upp).
Han är ju inte så matglad, tänker jag.
10 sek senare lyfter han upp samma smörgås och letar reda på mig och levererar den snyggt och prydligt till matte, som glatt och förvånat tar emot!

I veckan hände det sig att vi hade besök, bl a av 2,5 årige Emil. Emil satt på altangolvet och åt ett Digestivekex. Mixo är intill, och Emil matar hunden med sitt kex (tror pojken).
Mixo bär snyggt och prydligt detta kex, helt intakt, till matte, som sitter vid fikabordet.
Förbryllande!!!

Idag händer det IGEN!!!

Var ute på väg mot ett litet mini träningspass...
Mixo är "fri" för rastning. Plötsligt får jag se att han är framför mig och vill leverera något!
Denna gång, uppfattade inte JAG det som någon direkt delikatess:
En torkad FÅRSKITSBLAFFA, med en diameter på ca 8 cm.
Varsågod matte!!!
Jo tack ska DU ha!
MYSKOMIXO!

Jag eller sommarförkylningen? Jag tror det är oavgjort än så länge. Dans blev det igår. Jannez spelade för första gången efter det att en av deras medlemmar sorgligt nog förolyckades i en MC olycka för några veckor sedan. Massor av folk. Trångt men ändå inte på något sätt bökigt på dansgolvet.
Ikväll kommer ett gäng för att träna igen, kul!!

Träningen fram och tillbaka över ån fortsätter. Idag kom vi inte så mycket längre. Det som var annorlunda var att det var Susanne som var hjälpreda.
Det som känns är att hitta själv och komma tillbaka måste repeteras fler gånger.
Kanske jag ska bygga en närsökshörna ala Johnsson på andra sidan??!! SÅ får det nog bli! För att kunna jobba bort hjälpredan på sikt..

Ulla, Marie och Susanne kom till Håsjö. Totalt 6 hundar varav två löptikar.
Mixo fick jobba först.
Linjetag - väldigt kort. Men lyckat!
Stoppsignalen däremot sitter inte kvar sedan i fjol. Färskvara!

En härlig kväll, med högt i tak. När man tränar och diskuterar tillsammans så GER det så oerhört mycket. När diskussionerna, och funderingarna är helt utan prestige är det ännu skönare.
Mixo fick inte jobba med apporteringen något efter löptikarna, dömt att misslyckas.
MEn däremot klarade han galant av en platsliggning med dessa två damer intill sig. Det är väl gott betyg?!

Förkylningen  jag försöker mota den med allt jag kan hitta KanJang, Echinachea, vatten, Ipren.
För imorgon är det dags att svänga sina ben i dansens virvlar igen. Vad skönt det är med sommarlov! Man kan göra så mycket roligt!

Tack vare lillmatte Tove, så har vi nu kommit dithän att jag kan kasta över apporten till andra sidan ån, Mixo söker frenetiskt, och när han greppat så hejar lillmatte på honom till vattnet igen.
Det syns att han har börjat fatta galoppen. Vi har lyckats att bilda ett bättre mönster för Mixo, när det gäller detta.
Vid enstaka tillfällen tänker han på det gamla viset, men skillnaden är att nej då får en effekt, och han kan ta tecken och komma till sans igen, det tar sig!
Vi är ju inte i hamn än, men metoden verkar ge resultat.

BONUS! Jag tränar parallellt med detta "bär fram till mig, lämna av och skaka sedan" med hjälp av klickern. Han får "klick" iom att han stiger iland, betyder "just nu gör du RÄTT, belöning på G". Funkar, tyx det som.När han lämnat av snyggt, så får han godis och skaka kommandot. Numera är jag inte ett dugg rädd för godis i samband med avlämningarna, som jag var tidigare i mitt liv. Som så mycket annat handlar det om vilken individ man jobbar med och HUR man gör det.  Mixo har ju i princip alltid burit, det han då burit fram även i unga dagar, ända i hand. Så vissa bitar fanns med ifrån början ;)

Efter vattenträningen tränade vi ytterligare några lydnadsinkallningar, eftersom "gubben vid åns" gräsmatta är likt en lydnadsplan. Gubben är aldrig där, så "det han inte vet lider han inte av...";-)
Resultatet var great, snabb i starten, och håller den hela vägen, full fart in i position och redo för belöning!
Idag tog jag fram extrabelöningen "skurtrasan" och den var poppis!!!

Cyklar en stund i stort sett dagligen, oftast till vattenträningen. Fortfarande kul. SNART orkar jag cykla uppför hela den branta backen hemåt!

Vad det känns knepigt att hålla en så positiv ton om hundträningen, här i bloggen, hela tiden, och inte raljera ett dugg, men det kanke funkar för att få en positiv bild av mig själv. Hon påstår ju det a Niina Svartberg. Man kan inte förkasta något utan att ge det en chans.

Blä - jag har ont i halsen, hoppas att det inte är någon sommarförkylning på gång. Det VILL jag inte, de brukar vara så segdragna.

Under längre ledigheter, skollov, tenderar vårt hem att bli likt ett Fritidshem. Idag till lunch var det fem barn och jag. Som mest var det 7 barn! Jag tycker det är kul att de vill vara hos oss. Jag känner också att jag KAN säga, om jag vill att: "idag ska vi bara vara vår familj, välkommen tillbaka en annan dag", så är det helt ok med de ungar som är här, och med mina också.
Maken i Höga kusten, en vecka till. Sedan har han oxå semester! :))

I samband med livsmedelsinförskaffning så passade jag på att träna några av lydnadsmomenten (läggande under gång, inkallning och fotgåendet) på fotbollsplanen i Hammarstrand.
Intill finns en skateboardramp, där åkarna låter Så märkligt, tycker Mixo.

Momenten genomfördes utan missöden.
Tydligt är att det är bra för oss att  träna i sådana miljöer också.

Allteftersom börjar jag att damma av lydnadsmomenten sedan i vintras.
De sitter riktigt bra!
Idag har Ulla och hennes hund Tiili varit "störningar".
Platsliggning med dessa två som studsar runt honom gick bra!
Ulla är lite nyfiken på Klickern och kom för att få lite grundtankar och tips.
Det kommer nog att gå bra, men det syns att Mixo har lärt sig att tänka operativt, vilket inte Pärla och Tiili vant sig vid ännu.
Men det kommer, det är jag övertygad om. Ulla var duktig på timingen!

Planen håller än.
Nu kan han plocka upp själv och därefter simma tillbaka.
Det har under nyinlärningen blivit väldigt tydligt att det handlar om att han inte förstått tidigare.
Jag förstår fortfarande egentligen inte VARFÖR det ska vara så knepigt.
Det intressanta är att se hur han idag "frågar" och försöker göra rätt, istället för att falla ur i Mr SpG.
Att jobba på det här viset passar oss, att bit för bit bygga pussel.
Tove är verkligen en nödvändig och duktig hjälpreda.
Just denna träning kräver flera "förare", ensam går det inte.