trots att kung Bore knutit sin iskalla hand runt oss 070120
...så trotsar jag o Mixo kylan.
Nere i byn hos odd visade termomtern -20 grader. Janne var och skottade upp skogsbilvägen till Slåttmyrberget, eftersom timmerbilen skulle komma och hämta några travar ved. Detta medför ju att vi kan promenera i skogen. Uppe på berget var det nog bara 5-8 grader kallt, betydligt gynsammare.
Jag tog med mig en enda dummie, och tänkta att vi "nöter" väl på med apporteringen.
Började skogsvistelsen med fotgående i koppel. När han drar ned på höga knäuppdragningarna, så släppte jag honom lös för avrusning och rastning.
Därefter tränade vi, memoryträning inkl stoppsignal, linjetag, inkallning, med dummie.
När jag står där så tänker jag tillbaka...
Det var i augusti jag började med dirigeringsträningen, med mål muggar med godis, dummisar var inte att tänka på. Så det går framåt!!!
Även om jag på sista tiden anar en lite uppgivenhet inombords, men jag tänker inte ge upp, inte ännu! En par år till tänker jag nog sträva på...
Dagens sista övning var en markerings övning, en trestegs, där jag jobbade med område, och ökade avståndet.
Mixo beter sig lite mysko, efter kastet. Han vet VÄL var den är, det syns när jag skickar. Men han vänder konsekvent bort huvudet FRÅN markeringen, oftast till höger...varför??
Nåja, den sista hamnar, inte under granen, utan ovanpå det nedersta grenverket. Det var lite klurigt...men han jobbade på och löste det, på egen hand. Han håller ned farten nu i söket, det är mindre irrande runt, runt....Han håller sig inom 10-12 m från nedslaget, och i ytterkant av den denkta sökcirkeln, så ställer han sig upp, med näsan högt, och vädrar/tänker. Till sist löser han uppgiften, och kommer in, alltid i galopp!
Jag börjar alltmera tro på att slängandet med dummisen allt oftare handlar om att lägga tillrätta sitt grepp....och idag hade han riktigt bra grepp direkt, vid flera tillfällen.
Alltid något.
Nere i byn hos odd visade termomtern -20 grader. Janne var och skottade upp skogsbilvägen till Slåttmyrberget, eftersom timmerbilen skulle komma och hämta några travar ved. Detta medför ju att vi kan promenera i skogen. Uppe på berget var det nog bara 5-8 grader kallt, betydligt gynsammare.
Jag tog med mig en enda dummie, och tänkta att vi "nöter" väl på med apporteringen.
Började skogsvistelsen med fotgående i koppel. När han drar ned på höga knäuppdragningarna, så släppte jag honom lös för avrusning och rastning.
Därefter tränade vi, memoryträning inkl stoppsignal, linjetag, inkallning, med dummie.
När jag står där så tänker jag tillbaka...
Det var i augusti jag började med dirigeringsträningen, med mål muggar med godis, dummisar var inte att tänka på. Så det går framåt!!!
Även om jag på sista tiden anar en lite uppgivenhet inombords, men jag tänker inte ge upp, inte ännu! En par år till tänker jag nog sträva på...
Dagens sista övning var en markerings övning, en trestegs, där jag jobbade med område, och ökade avståndet.
Mixo beter sig lite mysko, efter kastet. Han vet VÄL var den är, det syns när jag skickar. Men han vänder konsekvent bort huvudet FRÅN markeringen, oftast till höger...varför??
Nåja, den sista hamnar, inte under granen, utan ovanpå det nedersta grenverket. Det var lite klurigt...men han jobbade på och löste det, på egen hand. Han håller ned farten nu i söket, det är mindre irrande runt, runt....Han håller sig inom 10-12 m från nedslaget, och i ytterkant av den denkta sökcirkeln, så ställer han sig upp, med näsan högt, och vädrar/tänker. Till sist löser han uppgiften, och kommer in, alltid i galopp!
Jag börjar alltmera tro på att slängandet med dummisen allt oftare handlar om att lägga tillrätta sitt grepp....och idag hade han riktigt bra grepp direkt, vid flera tillfällen.
Alltid något.
Kommentarer
Trackback