GOLDENBROTHERS

Tränar vi, med fokus på ställandet har vi haft.
Nu ska jag byta lite huvudfokus...till hopp.
Fick en gammal lekhage från Ica. Den kan jag använda som hinder till att börja med.
Hopp är en av Mixos favvo grenar.
Just nu är hagen i delar, och jag använder bara en sida.
på sikt kan man bygga en kvadratisk hage av den, och använda till diverse klurigheter.

Jag skulle också behöva träna lite på platsliggningen.

Ja -beslutet om apporteringsvila ligger fast. Nu använder jag mig av den funktionen, enbart som beröm för lyckade moment i lydnaden.
Jo - och naturligtvis, precis som jag haft på känn... Och kanske någon av mina läsare med. Det har gått troll i vår apportering, jag VILL för mycket, situationerna har blivit för laddade. Nu när jag har en annan attityd; typ du får prylen som belöning. Vad du gör sen med den skiter jag högaktningsfullt i.
Och vad händer då??
Jo- Kong, pipleksaker, trasor...You name it... grävs med viftande svans upp ur snön och kommer in till matte. Som tackar, för saken. Stoppar den i fickan, eller drar iväg den igen...
Det enda kommandot jag ger är BRAAA, som belöningsord och då kommer prylen farande. Mixo får gå.
Ja- vissa hävdar att det är förödande för stadgan. Det får vi se, om det blir så. Hur som helst så var det inte riktigt bra det vi gjorde tidigare heller.
Med titt i backspegeln:
* För ett år sedan drog min hund runt närmaste omgivningen i långliga stunder, OM jag skulle ha gladapporterat då. Det gick bara inte.
* Jag valde då att lägga in godiset som mitt belöningsverktyg, föremål kom att bli av sekundär betydelse.
* Egentligen är Mixo inte särskilt matglad. Men han har lärt sig att uppskatta klick belöning.
* Nu är det kanske dags att jobba upp föremålsintresset, på alla möjliga sätt... hehehe. Det jobbar jag efter just nu, så får vi se. Själva jaktträningen ligger på hyllan. Jag fokuserar på lydnadsbitarna och har föremålen i bakhuvudet...

Take it or levae it

Häst

Jobbade med Amorina  idag. Point to point. Längre Lina på henne, så att jag styr henne från längre avstånd. Red en del också. Nytt för dagen är att hon kan backa när jag sitter på, eller rättare sagt jag har fått reda på var backen sitter ;-)
Spännande värre när lilla Shettisen Tubbe slet sig lös från Tove, och leved rövare i paddocken. Jag stod och försökte försvara mig & Amorina, vilket är ledarens uppgift, samtidigt som att jaga bort den lille lymmeln (som påminde oroväckande mycket om en gul hund som jag känner VÄL....)
Nåväl, Amorina kom ocskå in i springandet. Men jag var lugn och orädd, så det gick jätte bra att gå fram till henne och med leken Yoyo game, få henne att välja att komma till mig igen, så att vi kunde fortsätta med det vi gjorde. Fortfarande KUL!!