HE did it! 070426
Igår kväll kändes som om jaktträningssäsongen dragit igång på riktigt, och vi deltog, OTROLIGT!
Efter helgen i Roslagen var jag något nedslagen...
INGET tyx fungera när vi är där, och ska visa upp oss....:(
Men igår hade Mia och Anders, samt deras labbar Leija och Tula bjudit till markeringsträning med apportkastare kl 19,00.
Redan 18,15 var vi på plats, Mixo får möjlighet att nosa av tjejerna och området. Han blir så (vilket ord ska jag använda?? Upphetsad, upptrissad, taggad, stressad???) upprörd att det skummar i hans mungipor.
Må tidens tand göra att sådant ger med sig. Man kan ju bara föreställa sig hur det går runt i skallen på honom, när det tar sig sådana uttryck.
Men efter en stund så går vi alla tre (innan alla andra dyker upp) mot tränings"lägdan". Mixo ska få jobba först.
Anders är skytt. I stort sett är uppälgget detsamma som när ja och Janne är ute, med tillägget två hundar, andra människor och ny plats.
Anders laddar och skjuter en enkelmarkering med ägget, OOOPS, den gick över lägdan, över första skogsriompan och in i nästa, typ 90 m gissar jag.
_Oooops, sa Anders DET blev LÅNGT!
I normalfallet hemmavid så skulle det faktiskt funka, sa jag och jag skickade honom. Full fart, han kommer i rätt riktning, men tar inte ut riktigt fullt avstånd, han ligger och söker i cirklar på 60-70 m. Men han jobbar! Och inget annat! För att stötta honom drar jag mig tyst framåt i terrängen. Jag tycker att det är så fascinerande hur man kan påverka sin hund bara med sin position, utan kommandon.
Jo då finner han, och kommer in!!
Då bestämde jag mig raskt för att vi gör om allt som det var ifrån början, för då visste han ju hur långt ut han skulle gå.
Sagt och gjort: Den gick klockrent, rakt ut, en liten ringning, grepp och in till mig!!!
Då sa jag
"JIIIPPPIIII, men vad jag än nu säger resten ikväll, så ska vi inte göra något mer"
Många andra hundar kom strax därefter, så de fick tyvärr inte se stordådet. Men då fick vi bra tillfället till passivitetsträning.
Tack Mixo för att du bekände färg! :) Matte är glad och nöjd ännu!
Vad kul att det blivit fart på den här sidan igen - hade slutat att besöka den så ofta ;-)
Intressant läsning som vanligt - bröderna är otroligt lik varandra. Det där med "hot" om grejorna som skall in känns igen - och det förbryllar mig mycket - VARFÖR??
Grattis till den mycket lyckade lååång apporteringen - man behöver lite kvitto ibland på allt jobb som man lägger ner. Kämpa på!
/Jörgen
Ja varför?
Därom tvista de lärde ;)
KUL!!
Bra jobbat!!
Vad roligt att det fungerade bra med apporteringen! Och vad duktig du var som slutade när det gick som bäst!
Roligt att du skriver igen! Alltid intressant läsning. Och kul att det funkade bra med den långa apporten också! Det där med att visa upp vad vi kan i Roslagen har vi försökt några gånger, men av någon anledning vill det sig sällan så bra som vi(jag) tänkt när vi är där... *suck* Trots det alltid roligt att komma dit! //Fia m H. Loch Leven
Har funderat lite mer på "hotet" - är det verkligen det som händer?? Jag tolkar nog Macko´s ovilja att komma med grejor till att han väljer att inte göra det för att det vore mycket roligare om vi kunde leka en annan lek...där han bestämmer reglerna (leken fick gärna vara jaga Macko - skulle vara jättekul!! - men husse är aldrig med på den - tråkig husse! - men man måste ju försöka - någon gång måste det lyckas!). Macko kan bete sig på samma sätt när jag säger till honom att det är dax att gå in (utan något föremål) - han väljer då att vara kvar ute och inget i världen (som jag testat hittils) kan få honom på andra tankar och följa med in genom dörren. Bara att stänga dörren och hålla tyst för att inte förbruka inkallningskapital som ändå inte fungerar. Förr eller senare kommer han villigt in när han anser tiden mogen - duktig kille!
/Jörgen
Jörgen- kommentar i din gästbok!
Lava/Fia: HEEEJ! Var följer man ert liv, finns Ni oxå i Cyberspace?