Tävlingslydnadskurs del 7 061127
Idag har dottern drabbats av magsjukan, som sonen hade förra veckan :(
Det är min tur att VAB:a (Vård Av Barn). Vi brukar turas om, i den mån det går.
Jaha.
Idag hade jag ju bestämt vad vi skulle pyssla med på kursen.
Vi var först på plan, så vi började med linförigheten. Jo den känns bli lite bättre, hver gang.
Vänster om halt funkade riktigt bra. Jag har ju lärt mig att hålla mig på linjen, när jag gör sådana halter.
När vi gjort enstegsförflyttningar, har jag alltid gjort så. Däremot inte konsekvent under marsch, så där har jag finslipat lite på diamanten, och så den gnistrar!
Kursledaren ville att vi skulle jobba med målbilder idag. Så det blev inte så mycket med hopp/ställande som jag planerat. Fast lite, ändå.
Vi pratade om vitsen med att kunna skicka hunden RAKT FRAMÅT, det återkommer i många olika dicipliner.
Haha, tänkte jag. Nu är vi hemma på mammas gata, :). Detta har vi tränat, fast i min värld kallas det linjetag/dirigering. I bruksvärlden heter det nog framåtsändande.
Började med att gå lite åt sidan, för att friska upp minnet på Mixo, det är ju ändå ett tag sedan.
Jo vi klarade allt det vi föresatt oss.
Personbästa (när andra tränar sina hundar i närheten, märk väl!)
Målbild ca 70 m. Rakt fram - stopp 20 m - inkallning alternativt framåtsändande- Tillbaka i full fart!!
Provade även att lägga honom på ca 30 m. Det gick bra, efter det att jag upprepat kommandot en gång. Han var nog lite brydd först.
Kicki berömde oss igen, för snyggt utförande. MEN jag kör ju med pipa, det drar väl förmodligen ned poängen i Lydnadsklasserna. Kicki menar på att om jag använder pipan, och får det att funka, så visst kostar det poäng. MEN, får jag det snyggt och rappt på en gång. Så kanske det kan vara värt det neddraget...
Att tänka på, för mig. Hörni bruksfolk som läser- kan ni kommentera dessa tankar om pipan..., är ni snälla.
Visst kan man lära in utan pipa oxå, det är nog inte omöjligt.
Men min prio ett är ju jakten, egentligen. Så vad tycker ni, är det värt det?
Inga frispel?
Jo när vi står i grupp och resonerar (fri vila). Den där Sita, är så oerhört söt och rolig!!! Hela tiden krumbuktar hon så roligt på sin kropp, och flörtar SÅ med öronen och ögonen, bakom sin mattes rygg. Jag kan bara inte hålla mig!!"
Men inga tendenser under arbete. Inte ens på de långa avstånden. Inte heller under transporter, där vi går tillsammans, han är låtsaslös, men inte fot kommenderad.
Linan på (fast nu börjar jag bli sugen på att ta lös den, men slår mig själv på fingrarna "inte före jul, basta!"
Det gäller att ha statistiken på sin sida. Att lära hunden göra rätt, istället för att hindra den från att göra fel..
Jag har läst ut Nora Roberts "Nyckeln till sannigen". Nja, jag har lite svårt för de delar där man är i nåt slags andligt rike. Fast jag vet vissa av mina läsare, som skulle älska just dessa delar. Det är väl tur att man är olika.
Nu skall jag börja med "Inte någon snäll flicka" av Susan Elizabeth Phillips.
Det är min tur att VAB:a (Vård Av Barn). Vi brukar turas om, i den mån det går.
Jaha.
Idag hade jag ju bestämt vad vi skulle pyssla med på kursen.
Vi var först på plan, så vi började med linförigheten. Jo den känns bli lite bättre, hver gang.
Vänster om halt funkade riktigt bra. Jag har ju lärt mig att hålla mig på linjen, när jag gör sådana halter.
När vi gjort enstegsförflyttningar, har jag alltid gjort så. Däremot inte konsekvent under marsch, så där har jag finslipat lite på diamanten, och så den gnistrar!
Kursledaren ville att vi skulle jobba med målbilder idag. Så det blev inte så mycket med hopp/ställande som jag planerat. Fast lite, ändå.
Vi pratade om vitsen med att kunna skicka hunden RAKT FRAMÅT, det återkommer i många olika dicipliner.
Haha, tänkte jag. Nu är vi hemma på mammas gata, :). Detta har vi tränat, fast i min värld kallas det linjetag/dirigering. I bruksvärlden heter det nog framåtsändande.
Började med att gå lite åt sidan, för att friska upp minnet på Mixo, det är ju ändå ett tag sedan.
Jo vi klarade allt det vi föresatt oss.
Personbästa (när andra tränar sina hundar i närheten, märk väl!)
Målbild ca 70 m. Rakt fram - stopp 20 m - inkallning alternativt framåtsändande- Tillbaka i full fart!!
Provade även att lägga honom på ca 30 m. Det gick bra, efter det att jag upprepat kommandot en gång. Han var nog lite brydd först.
Kicki berömde oss igen, för snyggt utförande. MEN jag kör ju med pipa, det drar väl förmodligen ned poängen i Lydnadsklasserna. Kicki menar på att om jag använder pipan, och får det att funka, så visst kostar det poäng. MEN, får jag det snyggt och rappt på en gång. Så kanske det kan vara värt det neddraget...
Att tänka på, för mig. Hörni bruksfolk som läser- kan ni kommentera dessa tankar om pipan..., är ni snälla.
Visst kan man lära in utan pipa oxå, det är nog inte omöjligt.
Men min prio ett är ju jakten, egentligen. Så vad tycker ni, är det värt det?
Inga frispel?
Jo när vi står i grupp och resonerar (fri vila). Den där Sita, är så oerhört söt och rolig!!! Hela tiden krumbuktar hon så roligt på sin kropp, och flörtar SÅ med öronen och ögonen, bakom sin mattes rygg. Jag kan bara inte hålla mig!!"
Men inga tendenser under arbete. Inte ens på de långa avstånden. Inte heller under transporter, där vi går tillsammans, han är låtsaslös, men inte fot kommenderad.
Linan på (fast nu börjar jag bli sugen på att ta lös den, men slår mig själv på fingrarna "inte före jul, basta!"
Det gäller att ha statistiken på sin sida. Att lära hunden göra rätt, istället för att hindra den från att göra fel..
Jag har läst ut Nora Roberts "Nyckeln till sannigen". Nja, jag har lite svårt för de delar där man är i nåt slags andligt rike. Fast jag vet vissa av mina läsare, som skulle älska just dessa delar. Det är väl tur att man är olika.
Nu skall jag börja med "Inte någon snäll flicka" av Susan Elizabeth Phillips.
Kommentarer
Trackback