GOLDENBROTHERS

ÖVER DETTA HOPPADE MIXO, INNAN JAG VISSTE ATT FARAN FANNS!
oaaah!
Tur att killen har koll på kroppen!

Var ute med familjen och svägerskans familj i skogen idag.
Mixo höll en enorm koll på VAR i flocken jag befann  mig. Överraskande bra faktiskt. Bättre än väntat.
Men fy vad jag fick kalla kårar när jag kom fram till detta stup och fick syn på vad han skuttade över, så glatt!
Men ändock fascinerande.
Vi (mest husse) markerade ut Bergebostigen, med snitslar.
Det finns en gångväg hemifrån oss, upp över skogen till en mysig stuga. Beräknad vandringstid ca 2,5 tim.
Men jag har ALDRIG hittat fram, eftersom det är dåligt markerat bitvis. Nu är det bättre. Så nu ska jag försöka igen, snart.
Vi avslutade dagen, med ett litet fält. Ett motivationsfält, bestående av 4 apporter. Husse lade ut och Mixo satt lös och taggad hos mig.
det gick rätt bra. På nr tre hade han lite andra funderingar (möjligen att börja söka med en i munnen), dock kunde jag kalla in och fick levererat.
Han är ju inte riktigt så utbildad änn, så lite får man väl ta.
Efter den fadäsen så fick han ta igen sig någon minut vid min sida, innan jag skickade ut honom igen. Den sista gick bra!
tänk- att vi jobbar med meningsfull apportering, fastän ungarna hojtar och stampar sönder frusna diken runt oss. Vad skönt! Må det hålla i sig.