GOLDENBROTHERS

Det som aldrig hänt tidigare...
Mixo hörsammade min inkallning mitt i ett rally-race. Och två ggr dessutom!
Var ute på rastpromme i skogen, med tre barn struttandes runt, före, efter, i ,på, under, över och mellan oss.

I mitten av den stig vi gick i var en i Mixos värld lagom hög vattenpöl, lagomt spring och plaskmotstånd.
Kan det bli roligare??!
Värsta racet utbröt av detta.
Han sprang som besatt framoch tillbaka och runt denna vattenpöl, snabba girar. Radie på ca 50m, spring i åttor.
Jag känner mig helt lugn, vi är mitt i skogen, linan hänger med, men den besvärar honom inte.
Aj, då bara han inte tvärfastnar någonstans, tänkte jag. Det gjorde han inte heller.

Ok - nu har jag läge att se om han lyssnar, och jag kan korrigera om han inte gör det, eftersom livlinan är på.

Din dåre skrattade jag "Mixo-vissel tut, tut" Och vad GLAD och nöjd jag blev när han mitt i rallyt bara avbröt och kom och satte sig hos mig och tittade upp "ville du nåt?!"
Bara klappa om dig, vad kul du har, kom så går vi...
Spring igen om du vill..
Ja- det vill jag.
Samma scenario, fast vi gått en bit vidare.
Jag kallar igen och han kommer!
Nöjd, nöjdare, matte Lotten
Beröm, kel godis och ett lugnt avslut, svansen viftar och blicken är mot mig när vi går vidare tillsammans.
Nu känner jag att vi når någonstans.
Nu får jag inte bli frestad att göra sådant som påminner om det gamla beteendet, ett nytt är starkt på G!
En annan notering - han kan gasa på för fullt framåt. Utan någon typ av påverkan gasar han på tillbaka. KOmmer nära och säger Tjena! Ärume? Han har alltid haft koll på mig, inte rymt, aldrig försvunnit. Men mera hållit koll på avstånd. Nu är det på ett annat sätt.
En tendens åt rätt håll.
Det var någon som funderade om hur han är hemma på tomten. Jättebra! Han är alltid lös, och har i stort sett inte gått över tomtgränsen. Så felbeteendet är situationsbundet.

Det var all träning idag (otroligt!) Jag har nämligen jobbat idag och Mixo har fått vara några timmar i hundgården, han behöver ju skolas in där. i sommar har han ju mest fått vara med oss hela tiden. Men ett grisöra kan ju göra den tristaste hundgård till ett paradis :-)

Fjollerprojekt och linan kanske är en bra kombination. Igen "den som lever får se".