GOLDENBROTHERS

Känner för att skriv en rad till i denna dag.

Idag när vi var ute och tränade så läste jag i boken om fotgåendet, även inspirerad av Anna-Lena & Mysaks "bakdelskontroll".

Under det att jag läste (vilket jag nu tror att Mixo också gjorde), så kunde jag bocka av en massa delar, som alla möjliga och omöjliga sorters förflyttningar kring fötterna. Vänster, höger, bakåt osv. Jo det kan vi, och Mixo tycker det är KUL! Med bra positioner.

Sedan kommer nästa steg starten i fotgåendet, jo det är oxå kul och bra!

Men att hålla kvar den positionen om jag inte uppmuntrar hela tiden, är svårare.

Läser att man skall vänja hunden vid en tävlingsmässig hållning, inte gå och titta mot hunden, hunden skall söka din blick, samt att man skall få hunden att göra detta även när man är tyst...Jaja, men hur?? Då kommer tipset att rikta näsan framåt, se ned i marken någon meter fram.

På kvällsrastningen av någon outgrundlig anledning, så tänker inte Mixo rasta sig, utan han har bestämt sig för att träna fotgående. Aldrig tidigare har han trippat så med denna blick upp mot mig, spontant.
Ok tänker jag, klickar och berömmer och anammar direkt blicken ned i backen-tesen. Och VIPS!!! Så har Mixo ett i stort sett felfritt fotgående (Är inte detta Magiskt, så säg??!).Han går  perfekt fem-tolv meters sträckor, får klick.
Vid fri kommandot - så går han en och en halv meter fram och vänder om och tycker att vi ska träna mera fot.

Så nu är jag övertygad om att hunden måste kunna läsa sig till hur man gör. Undrar vad som står om inleverering av apporter i samma bok. Kanske han kan ta och läsa dessa sidor också. Varför inte nu i veckan när jag är på jobbet. Eller kan han vilja ha den som ljudbok istället ;-)

Två ÖVER, hann vi oxå med.

Han tog ett rådjursspår, NEJ, tutut, tvärvänder! Men HUR hänger allt ihop???!

Så nu är jag inte trött längre - mera nöjd! :)