GOLDENBROTHERS

Ibland blir jag så TRÖTT!
På rastningspromenaderna igår märkte jag hur Mixo tycktes tänka...

- Aha, hon tappade mark häromdagen... Då kan jag kosta på mig att vara lite mera ohörsam.

Svansen högre, någonslags fördröjning på reaktionerna vid kommandon, somom "jag ska bara"...
 På´n igen: "Det ska du INTE!", vad trött jag blir.... Må detta ta slut med könsmognaden, iallafall avta.
I rättvisans namn ska jag väl tillstå att han alltmera rör sig i terrängen med öronen platt efter huvudet, vilket betyder att min frekvens är påkopplad. Att visa på att jodå, jag är med och jag är den du ska lyssna på, i stort sett hela tiden....trött, trött...

Men jag FÅR inte ge mig, jag har ju en gyllene hund, med massor av kunnande.....

Av den anledningen valde jag bort viltspårets självständiga arbete. Utan tog med mig dirigeringsövningarna ut på ny plats, och utan stöd av terrängen. Samt att jag har bytt till mindre mål-hinkar, vi har nu muggar. DVS, målet syns inte på håll. Man måste använda näsan. Ytterligare avancemang; vid gripandena har jag skalat av silver tejpen, handtaget synligt alltså.

Gripandetankar.

Jag sitter på badstranden (barnen badar). Släpper dummien bredvid mig, direkt griper Mixo i handtaget, jag ger inget klick beröm, utan klappar på benet ( då kommer han med dummiesen)och säger inget, gör bara om. Samma en gång till...
Vid tredje försöket griper han rätt, klick, beröm , godis. Jajustja- det vat DET hon ville ha!
försök fyra; "vad händer om jag lägger mig med dummiesen???, utmana!"
Inget annat än klapp på benet, gör om, efter inleveransen.
Sedan går det som smort på lite olika avstånd, inga kast utan bara gripande i tankarna.
ungefär så här 00101110111 i serie.
Tilläggas bör att badstranden är en plats där det sist var rally med Viska=lekplats i Mixos värld.
Han skulle aldrig droppa, fastän han får godis. Vilket jag trodde var omöjligt förr i tiden. Håll fast är så befäst, så det finns liksom inte i hans världsbild.

Dirigering

Rakt fram och ut, diagonalt över stranden, samt i skogen intill. Gick bra! I obanad terräng, ca 35 m. helt ok!
När han inte rivstartar kallar jag in och börjar om, jag vill bara primera korrekt beteende. Men det är oftast rivstart, och det är ingen fara att göra så (iallafall inte med Mixo vad jag kan se). Det som jag gör efter en långsam start är att jag reaktiverar målbilden, ökar motivationen. Därefter skickar jag igen
Måste nog lägga lite tid på korrekt framåttecken i kombination med rösten. Finns en tendens till nåt missförstånd, som jag ser en aning av, någongång ibland...

Över

Roligaste just nu, fick till det genom en bildäcksgunga och över en ned fallet träd idag.

Saker som jag älskar med Mixo:

Underbar vilja att lära
Fantastisk av /på knapp. Lugnare än Mixo får man leta efter hemma i huset och på gården (lös-olinad).
Han törs! Blir ett hopp fel, så går han direkt på igen, om jag vill det.
När han blivit osäker på något i omgivningen, och konstaterat att det är ofarligt, så finns inte faran mera.
Underbar fart
Fantastisk markör
Näsan är alltid på.
Håller alltid koll på mig, hans sätt att söka upp mig när jag sätter mig ned på promenaden. "Hej morsan, ska vi gosa eller jobba???, jaha du sitter här bara, då gör jag det med"
Passiviteten är snart perfekt
Bra avlämningar.


Måste komma ihåg ovanstående när jag blir TRÖTT och uppgiven...