GOLDENBROTHERS

Vi har varit till fjälls i påskveckan. Mixo har fått prova på dragselen. Det kommer att gå jättebra under nästa säsong tror jag. Han har det i sig verkar det som.
Har tränat passivitet i fullsmäckad slalombacke. Det är lite kämpigt ifrån början med allt som är nytt för Mixo, men han anpassar sig, och då går det jättebra.

Det är så tydligt att Mixo tar in MÅNGA intryck, och reagerar på dessa. Jag gissar att han är vad man kallar en hund med livligt temprament, som behöver lite retning för att reagera. Ska bli intressant att se vad MH:t säger om detta.

Spökåldern är här, benet lyfts högt och svansen höjs ibland, på ett nytt "hanhunds" sätt.

TRänar dagligen. Vill verkligen få till att inkallningarna blir 100%. Vi blandar den träningen med lite apportering, kontakt och viltspår. Tror att det är dags att anmäla till anlagsklass nu.
Passivitet och lydnad ingår också.

Dagen började med en rejäl promenad badstrandsvägen/isvägen mot vindskyddet.
Funkade bra.
Mixo och jag åkte Fyrhjuling, lite läskigt till en början, men det gick. Matte tar med mig på så mycket, man kan ju bli matt för mindre...
Det var friluftsdag på skolan, mattes jobb, runt 170 människor på sjön - en och annan att hålla koll på. Det tar en stund för Mixo att vänja sig, men det går efter en stund. På vägen hem fick vi möjlighet att gå på koppelpromenad med en ny hund - Chila- Bra träning, fick påminna tre ggr, sedan förstod Mixo att den hunden inte var för honom. Det syns att han vill, rör sig med slakt koppel och höga knäuppdragningar, men ändock avstår han. MMMmmmm... denna bit går alltså framåt.

Det som måste fås styr på är föremål som Mixo finner på egen hand och har mycket roligt med, särskilt om det går att slänga med. BYTE, BYTE!! I sådana lägen kan jag inte bryta. Det är vänta som gäller  - gissar att det rör sig om fem minuter. Nog får han leka för mig - men han måste komma när jag vill det.

Några timmars sömn på fällen, sen drog det igång igen...

Träningskväll i Bispgården, första gången på "jaktträning" med flera andra hundar.
Mest passivitet - det gick ok. En del urflippningar - klättrar på mig- Men i det stora hela gick det bra.
Miss - stegrade apporteringsträningen för fort.
Backade-tränade inkallning med störning - svåra störningar.
Då är det som om poletten ramlar ned "ja just ja, det är så här man ska göra"
Gjorde om apporteringsövningen, fast på samma nivå som det går bra hemma. Vilken idiot jag är som gör förändringar i träningen, när det finns nya störningar i omgivningen.
Sista apporteringsövningen gick jättebra.

Minnas: Träna lydnad det första vid gör när vi ses
                Varje steg måste tas med denna hund, även om det bara ska trampas ned med tårna.det går inte att hasta för fort!
                Träna bara det som hundra funkar när vi tränar själva, tillsammans med andra.

Imorgon blir det pimpling, årets sista.

Jaha, då har Mixo haft tio dagars vila från allt vad träning heter. Har haft fullt upp med annat...
En kväll och natt var han uthyst till en av grannarna. Det hade fungerat toppen. Han hade respekterat att det enbart var hallen och köket som gällde, för hans del. Han sov gärna i sin bur. Tänk vad buren är BRA! Det är som en lya, inbillar jag mig. Mixo väljer ju den platsen, när han vill vara i riktigt lugn och ro, Detta accepterar alla, även barnen som kommer på besök. När Mixo är i sitt hus, skall han få vara ifred!

Idag for vi till Colldéns, på ren motion. Vira och Amber var med fast kopplade. Efter några påminnelser förstod Mixo att han fick springa lös, men de skulle inte få göra det. Vad gäller inkallningarna, stötestenen, fungerade det jättebra. Han kommer direkt vid "HIT" kommando även vid lek. Även om det inte är med jippi farten, i en sådan situation.

Han hittar ju olika byten som han far runt med (avstånd ca 15 m). I det läget väljer jag att inte ropa in honom. Känner att det är denna bit som är kvar att styra upp.
Jag släpade efter vid promenaden till bilen. Då väljer Mixo att spontant söka upp mig, och att hålla sig till mig.

Därefter for vi till Brukshundklubben och tränade. Lös med släpande koppel större delen av kvällen.
Mixo fixade att gå bakom/framför andra okända hundar med ca 1 m avstånd. Utan att dra och nosa mot dem. En stor stund passivitet "bara vara" träning-behövs oxå!
Åsa och schäfertiken Busa, busade mycket och vi fixade inkallningar förbi detta. Det var bra gjort!
Det händer allt oftare att jag kan låta honom vara, och inte ha 100 fokus, det fungerar ändå!
Tackar Carina/Elba/ Coili/Metis och Åsa /Busa för hjälpen på brukshundklubben ikväll.

Bara små stunder på tomten, och på väg med barnen till skolbussen.
Idag hade vi en debatt om abborren igen. Och jag ställer mig frågan; HUR kan det ligga döda abborrar under vår altan??! Sjön är ju flera hundra meter bort.
Evolution på gång? Fiskar börjar gå på landbacken??? ;-)
Nåväl. Idag kände jag att vi fick ett genombrott! Efter en stunds dispyt på några meters håll. Så levererades den förbjudna abborren in till matte. PÅ ett sätt som verkligen kändes som om jag gick som en ledare ut ur striden . Ingen som helst fysisk påverkan. Jag vann striden mentalt, YES!

Blir lite mindre hundträning denna vecka - dubbla jubilarer i familjen, så det är en del pyssel.

Snabba fotförflyttningar sitter som en smäck nu. Dax att utöka antalet steg - ska höra med Åsa om det.
Tränade några störningsinkallningar med favoritleksaken i morse. Nu kan han avbryta 11/2 m innan och komma tillbaka - DÅ är man värd att få rejält med beröm!

Kul oxå att det går bra att hjälpa till att bära varor från bilen och in. MEN, visst händer det att jag får påminna om att det är en transport vi talar om, inte ett erövrat byte. En viss bytesmedvetenhet och en social kamplust, som är värd namnet. Tror jag mig kunna se. Undrar vad expertisen säger om mina amatörmässiga utlåtanden?

PLÖTSLIGT inser jag att Mixo försöker säga nåt med sin passion för fiskar. Har vi inte fågelinfluensa, va?! Fält med fisk - vad är det för fel på det??? ;-) Så praktiskt om de själva går upp på land och lägger sig!

Mixo hänger med överallt. Idag hade vi miljöträning i Hammarstrand igen. När vi ska handla , så släpper husse av oss innan centrum och vi går genom centrum. Likadant efter handlingen, då gick Mixo lös (jag tordes inte annat än att ha kopplet släpande, på fegsidan av gatan (minst störningar), men ändå.. Dagens utmaning var att gå kopplad ett varv runt busstorget, med löpande Pärla framför. DET var svårt!
Vi behöver koppelpromenadsträning med andra hundar, det får vi ta och ordna.

Anne erbjöd att vi kan få komma och vara med som social träning vid deras valpkurs. Den kanske vi skall anta. Undrar om det är valpkurs avgift på sådant??? Jag får fråga.

När vi kom hem packade vi om och vi tog en skotertur på sjön. Mixo åkte oxå, det var halvknepigt att hålla sig på plats, men husse är stark och trygg, så vi kom fram dit vi skulle utan missöden. Ja, husse hade en del hundhår i munnen :-).

Tre familjer var vid utflyktsmålet. Till en början var det mycket spring i benen, här kan man se unghunden i Mixo och hans nyfikenhet - måste kolla, måste springa. Men mot slutet kröp Mixo upp vid mattes sida på renskinnet. Att inte hälsa på alla som kommer förbi vindskyddet, börjar bli rutin nu. Sex barn som leker kurragömma, nån som fiskar, nån som eldar och nån som åker skoter, en traktor passerar och en och annan skidåkare. GISSA om det är mycket att hålla koll på???! Skönt var att coola ned och sitta hos matte och gosa - inte alls dumt, det heller.

Var fram till lillhusse och stal hans abborre (Mixo minns säkert hur lajbans det var sist. (NEJ- nu börjar det igen tänkte matte) men den levererades in till husse, som var närmast. Sedan stal han den igen och kom då till matte med den. Så abborrestriden vi hade för några veckor sedan, verkar ha gett resultat. Där fick matte, för att hon misstror vovven!

Jag och Mixo promenerade över sjön hem, 1 tim promenad. Jag tycker att stora öppna ytor verkar vara de ytor där Mixo tar ut svängarna och ökar avståndet i meter till mig. Jag börjar tro att han inte räknar avståndet i meter till matte utan i antalet sekunder det tar att komma dit, och antalet sekunder på isen är lika många som antalet sekunder i skogen. Matte föredrar att räkan avståndet i meter. Så vi gick i koppel, lös vid sidan, fri kommando (korta stunder, på anvisad plats)varvat.
Vid ett tillfälle tog han sikte på några skidåkare 100 m bort, men hörsammade min inkallning innan han nått fram. Det är bra gjort.

Jo-nu har vi kommit en bit vad gäller att sitta vid sidan och backa, det är på gång nu. Det svåraste är att hålla ned framdelen på backen. Men då uteblir ju korven, det verkar mera lönsamt att hålla alla tassar i marken.

Husse sköt några skott med apportkastaren, och Mixo apporterade. Det är synd att man inte kan ställa in avståndet på den rackaren (apportkastaren alltså). Ibland blir det 100 m och ibland 10 m, det ena för långt. Det är då matte får apportera... och Mixo får träna lös passivitet, så allt har sina fördelar. En annan sidovinst idag är att när en markeringsövning, övergick i fritt sök, så kallade jag in - då kommer Mixo direkt, utan dröjsmål. Vilket stärker min uppfattning om att i arbetssituation har vi inga svårigheter.

Finns planer på att bygga en brygga vid vindskyddsholmen, så att det är lätt att förankar båt där på sommaren. Det vore en dröm. Tänka att åka hela familjen eller hundgänget, dit ut och träna.
Tänk om jag skulle ta och fota paradiset imorgon, så att jag kan dela med mig av hur det ser ut där.